"Detta stärker svensk ekonomi, vi kommer stå bättre rustade om och när vi får en ny kris", sade Peter Norman vid en pressträff på fredagen.
Han konstaterade att vi för inte så länge sedan hade en finansiell storm, där de som klarade sig sämst var länder som Island och Irland.
En låg statsskuld är inte en garanti för att slippa undan en finansiell storm.
"Men vi ska se till att stå väl rustade och inte hamna i sådana problem som en del grannländer gjort", sade Peter Norman.
Han sade att intäkterna, cirka 19 miljarder kronor, oavkortat ska gå till att betala på statsskulden, och därmed "göra vårt välfärdsbygge lite tryggare".
Peter Norman noterade att staten har stor bolagsportfölj, med 55 bolag om ett sammanlagt värde på cirka 600-650 miljarder kronor. Där ingår flera "fina bolag, en del flaggskepp", och vissa bolag är staten lämpade att äga medan vissa är staten sämre lämpade att äga.
Statens uppgift ska inte i första hand vara att äga bolag utan att ge riktlinjer och bestämma regelverk. Men det kan ibland vara motiverat med statligt ägande, där ett exempel är flytten av Kiruna och ägandet av LKAB.
Han sade att alliansregeringen varit tydlig och att valmanifestet pekat ut Teliasonera, SBAB och Nordea som tänkbara försäljningsobjekt.
Han sade att regeringens avsikt är att statens innehav av Nordea ska fortsätta att minska under mandatperioden. Det kan ske på olika sätt: man kan tänka sig en auktion igen, man kan tänka sig en stor affär till enskild aktör eller att gå via mindre poster på börsen över tid.
"Vi förbinder oss inte idag vid någon process eller metod", sade han.
Peter Norman sade att det inte är uteslutet att regeringen säljer allt innehav i Nordea under mandatperioden, eller att de behåller en del, det får de återkomma om.
Vad gäller Teliasonera sade han att en försäljning inte är aktuell förrän oppositionens motion, som berör Teliasonera, SBAB och Vattenfall, är behandlad.
Statssekreterare Erik Thedéen sade att regeringen inte haft ambitionen att pricka toppen av nivån för Nordea-kursen, vid försäljningen, utan att sälja i en "god miljö" och att värna skattebetalarnas intresse.
Han konstaterade att rabatten investerarna fick var ungefär 5 procent jämfört med torsdagens stängningskurs och 3 procent jämfört med fredagens öppningskurs.
Att processen löpte in på fredagsmorgonen gav enligt honom möjlighet att få något bättre pris, beroende av hur placerarna valde att agera och hur marknaden utvecklades.
Sammanlagt uppgick statens kostnader i försäljningen till 17 miljoner kronor.
"Det är ett väldigt lågt pris. Vi har gjort en väldigt bra förhandling", sade Peter Norman.