Nu i valtider får vi på redaktionen in många frågor kring hur valresultatet kan påverka beskattningen på sparandet, det har exempelvis hotats om höjd skatt på investeringssparkontot, ISK.

Sedan investeringssparkontot såg dagens ljus för omkring två år sedan har det lockat till sig allt fler sparare. 29 procent av nysparandet i fonder under första halvåret, 25 miljarder kronor, placerades på ISK, svenskarnas nya favoritkonto.

Det som gör kontotypen så eftertraktad är dess attraktiva skatteförmåner. Om innehaven på ISK ökar kraftigt i värde så blir skatten ändå bara 30 procent av statslåneräntan föregående år gånger kapitalunderlaget, som är en fjärdedel av värdet på ISK-kontot i början av varje kvartal plus insättningar.

Förra året var statslåneräntan bara 2,09 procent så skatten i år blir drygt 0,6 procent av kapitalet.

För någon vecka satte många småsparare kaffet i halsen när Hans Peter Larsson, delägare och skatterådgivare på PWC, sa att han räknar iskallt med att skatten på ISK kommer att höjas efter valet, oavsett om de rödgröna eller alliansen står som segrare.

”Avkastningsskatten på investeringssparkontot, ISK, är en skatt som såväl oppositionen som alliansen kan höja utan att det märks så mycket. Det finns marginaler, eftersom skatterna är på så låga nivåer. Dessutom är ISK-avgiften märkligt låg i förhållande till mer riskfyllda investeringar, sa Hans Peter Larsson till Dagens Industri.

Men flera sparexperter som Placera talat med har en bestämd åsikt om att kontot inte kommer att röras, i alla fall inte i närtid. 

Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, anser att det handlar om skatter och regler som är grunden för vår långsiktiga privatekonomi och att en plötslig försämring av ISK skulle starta en ström av hundratals miljarder till sparkonton. Ett scenario som politikerna vill undvika.

”Att nafsa det minsta på ISK, är inte aktuellt. Det vore ett grundskott mot svenskarnas sparande. Snarare borde en skattesänkning på ISK vara aktuell eftersom det talas om att ränteavdraget ska minskas.”

Han får medhåll av Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

”Det vore både märkligt och olyckligt om man ytterligare höjer skatten på sparande, då förskjuts incitamenten ännu mer till förmån för krediter, konsumtion och skulder och till nackdel för sparande och förbättrade balansräkningar för hushållen.”

Även Günther Mårder, sparekonom på Nordnet, är skeptisk till en skattehöjning på ISK.

”När ISK föreslogs rådde stor enighet mellan partierna, sossarna stöttade förslaget. Eftersom båda parter stod bakom sparformen i begynnelsen är risken därför stor att det inte sker någon förändring på kort sikt oavsett valutgång.”

Men det finns skäl att vara orolig i ett längre perspektiv varnar han.

”Om vi har ett lågränteklimat under lång tid framöver, innebär det också att skatten vi betalar i ISK blir mycket låg. Det kan upplevas som provocerande. Och om skattehöjningar sker på bred front på andra områden så vore det konstigt om man inte höjer skatten på ISK."