Det har varit några riktigt positiva börsdagar under veckan som gått. För en lyckosam avslutning på veckan krävs dock sannolikt att eftermiddagens amerikanska sysselsättningsstatistik lyckas infria tämligen lågt ställda förväntningar om en sysselsättningsuppgång på 59 000 personer.  Att amerikansk konjunkturstatistik under senare tid överlag varit något bättre än väntat har varit en viktig drivkraft bakom stigande kurser.

Än viktigare för börshumöret är utvecklingen i Europa. ECB:s och Bank of Englands beslut att utöka köpen av obligationer och ECB:s beslut att öppna finansieringskranarna för bankerna bidrog i viss mån till en lättnad på finansmarknaderna.

Men det som verkligen tycks ha fått investerare på bättre humör under de senaste dagarna är diskussionerna som förts kring en räddningsplan för europeiska banker. En räddningsplan som enligt förhoppningarna skulle innebära en rekapitalisering av banksektorn så att den ska klara en grekisk skuldrekonstruktion och de finansiella spänningar som skulle uppstå efter en sådan. Bland annat lär ju frågetecknen växa kring hur krisen i andra skuldsatta länder kommer att hanteras.

Det är mot den här bakgrunden ECB:s beslut att utöka lånefaciliteterna kan ses. Och EU-ordföranden José Barosso gjorde dessutom igår ett uttalande om att en plan för hur man ska tillföra kapital till banksektorn redan är på god väg.  Dessutom vägrar ryktena om att den nuvarande krismekanismen EFSF i framtiden ska få arbeta med belåning/hävstång att ge sig. Det skulle kunna vara ett sätt att tillföra kapital till utsatta banker.  De summor som behöver tillföras banksektorn ligger enligt olika beräkningar i spannet 100-200 miljarder euro, alltså 900-1 800 miljarder kronor.

EU-kommissionen vägrar dessutom ge upp hoppet om någon form av euroobligationer och vill dessutom snabba upp starten av den permanenta krismekanismen ESM, som är tänkt att ersätta ESFS. Skulle ESM introduceras tidigare än tänkt kommer den dessutom att under en tid fungera parallellt med ESFS.

Att rykten florerar om att EU:s ledare äntligen ska presentera mer substantiella åtgärder mot den statsfinansiella krisen i Europa är sannerligen inget nytt. Den här gången har dock rykten paradoxalt nog fått förnyad kraft från det faktum att det varit tämligen tyst och tunt med nyheter i samband med alla de toppmöten som hållits under senare tid. Bristen på nyheter tolkas som att EU-ledarna, tillsammans med globala aktörer som IMF, förbereder något stort.

Spekulationerna får extra kraft från det faktum att den internationella kritiken mot EU-ländernas krishantering har växt rejält under senare tid. Allt fler skyller den senaste tidens ekonomiska osäkerhet på situationen i Europa. Inte minst gäller det företrädare för den amerikanska administrationen som exempelvis finansminister Geithner som allt mer högljutt kräver att EU-ledarna tar tag i situationen innan man sänker hela världsekonomin.

I helgen möts bland annat Merkel och Sarkozy och väntas lägga upp strategin inför det möte mellan EU-ländernas regeringschefer som ska hållas den 18 oktober och då många väntar sig mer konkreta besked. Dessutom följer ett mycket viktigt möte i G20-gruppen 3-4 november. Datum som det definitivt är värt att hålla i minnet. Då kan det smälla rejält.