Bankerna är en homogen grupp bolag som möter samma drivkrafter och utmaningar på marknaden. Men det finns viktiga nyanser att hålla koll på i valet av bankaktie.

För att ge en samlad och översiktlig bild av banksektorn, och verktyg för att underlätta valet mellan dem, har vi rankat bankerna utifrån tio nyckeltal insamlade från databasen Factset.

I denna ranking som speglar lönsamhet, tillväxt, finansiering, finansiell stabilitet och värdering så kan man snabbt konstatera att bankerna ligger lika varandra totalt sett. Men deras respektive styrkor återfinns på olika områden.

SEB får högst totalpoäng, mycket på grund av en ganska jämn ”performance”.

Nordea får höga poäng genom att det är den lägst värderade banken samt en del andra kvaliteter som inte speglas i nyckeltalen, bland annat den höga geografiska diversifieringen.

SHB har föga förvånande en tätplacering genom hög kreditkvalitet samt bra tillväxt.

Swedbank är extremt lönsamt och har en stark balansräkning.

Så valet av aktie i banksektorn handlar mycket om vilka egenskaper man värdesätter. Vi har försökt att ge en bred bild med nyckeltal inom gem områden där tillväxt getts särskild tyngd.

Nedan ger vi en kort beskrivning av respektive nyckeltal som ingår i jämförelsen, med brasklappen att det givetvis finns fler områden där man kan jämföra bankerna, men för överskådligheten har vi nöjt oss med tio nyckeltal.

Lönsamhet. Fördelarna med hög lönsamhet är uppenbara. Det är ett tecken på god effektivitet och utgör en bra buffert när tillväxten sviktar. Det ger också banken möjlighet till hög utdelningsandel.

Intäktstillväxt. Tillväxt är en ovanlig egenskap bland börsbolagen just nu och här intar bankerna en särställning. Det som gör intäktstillväxt särskilt intressant, jämfört med vinsttillväxt, är att det visar att marknaden är stark och att det är mer än besparingsprogram och effektiviseringar som lyfter vinsten. Men visst är det så att tillväxt på nedersta raden på något sätt är vad det handlar om, och intäktstillväxt är en av flera vägar dit.

Volymtillväxt. Grunden för tillväxt är volymerna, och den är uppdelad i in- och utlåningstillväxt eftersom respektive kategori har lite olika konsekvenser, alla viktiga för bankerna. Utlåning är mer lönsamhet än inlåning i rådande lågränteklimat. Men inlåning utgör å andra sidan en viktig finansieringskälla för just utlåningen så även om inte inlåningen per se genererar stora intäkter bidrar det ändå till lönsamheten, vilket speglas i in/utlåningskvoten.

Kreditkvalitet. Det är en uppenbar kvalitetsparameter, som bör jämföras med kapitaltäckningen, och det är framför allt en långsiktig faktor. Det är sällan som kreditförlusterna är så stora att de har materiellt genomslag på vinsterna, men när de drar iväg kan det bli riktigt skitigt. Det långsiktiga perspektivet kan också anläggas på kapitaltäckningen, men det är kanske särskilt intressant nu när reglerna skärps kontinuerligt och de banker som har hög finansiell stabilitet redan idag står stadigt även imorgon.

Värdering. Sist men inte minst för en potentiell aktieägare så har vi med två nyckeltal för värderingen. I någon bemärkelse får man vad man betalar för, men åtminstone tre av de fyra bankerna värderas i ett väldigt snävt intervall och där kan man välja om man prioriterar exempelvis tillväxt före finansiell stabilitet eller andra kombinationer, och då kunna göra det till ungefär samma ”pris” mätt som värdering.  

Det är intressant att bankerna dels placerar sig så pass lika och dels att de så tydligt har olika ”profil” utifrån de dimensioner som finns listade i tabellen nedan. Vi har samlat ett antal nyckeltal som ska spegla lönsamhet, tillväxt, finansiell stabilitet och värdering

Vår bedömning är att inlåningstunga banker är vinnare på sikt. Det är ett område som växer men än så länge med låga räntor, så det blir inte så lönsamt. Alltså bör man i ett exempelvis ettårigt perspektiv prioritera de som har utlåningstillväxt, men på sikt är inlåningen viktigare eftersom det är en billig finansieringskälla. Det ideala är givetvis att såväl in- som utlåningstillväxten är hög, men så är inte alltid fallet.

Avkastning på eget kapital (ROE) och kapitaltäckning (Tier-1) är centrala, men det förra viktigare på kort sikt. Tier-1 är mer som en kudde mot problem, några stora balansräkningsrisker finns inte på horisonten just nu så med sex månaders horisont så framstår ROE som mest intressant att prioritera tillsammans med tillväxt, in/utlåningskvot och värdering som guide till aktieköp.

Utifrån dessa kriterier så framstår Nordea och SEB som vinnare, men poängen är satt relativt, efter placering, och man kan konstatera att samtliga banker genomgående håller hög kvalitet.

Nordea främst för att aktien har lägst värdering i sektorn. Den kan också visa sig mindre känslig för en eventuell bankskatt, beroende på hur den senare utformas, eftersom det är en geografiskt diversifierad bank och om skatten tas ut som sociala avgifter på anställda i Sverige så blir genomslaget mindre.

SEB helt enkelt för att banken får höga poäng i de flesta kategorier.