Skidanläggningsföretaget Skistar rapporterar i vanlig ordning en storförlust för det fjärde kvartalet i bolagets brutna räkenskapsår, sommarmånaderna juni till augusti. Före skatt var resultatet oförändrat jämfört med i fjol på -161 Mkr. En förändrad värdering av kvarvarande underskottsavdrag bidrog dock positivt till resultatet på sista raden.

Förra vintern var som bekant inte lyckad för Skistar. Säsongen inleddes med blidväder långt in i januari, konjunkturoron var stor under bästa bokningsperioden på hösten, jul- och nyårshelgen innehöll minimalt antal röda dagar och dessutom kom våren tidigt.

Med tanke på den motvinden är det kanske inte så illa att omsättningen för räkenskapsåret minskade med bara 1,4 procent. Skistar tvingades dock till mycket rabatter för att fylla stugorna vilket påverkade lönsamheten negativt. Bolaget har även stora fasta kostnader vilket gör att även små volymtapp får ganska stor negativ effekt på resultatet.

På sista raden föll därför resultatet med 13,4 procent och med hela 26,8 procent räknat före skatt.

Det fjärde kvartalet är som sagt riktig lågsäsong för Skistar och det intressantaste i torsdagens rapport var därför utdelningen och signaler om hur bokningsläget ser ut inför den kommande säsongen.

Utdelningen sänks med 1 krona till 2,50 kronor. Det ger en direktavkastning på 3,1 procent räknat på gårdagens stängningskurs för aktien. Den som vill ha del av utdelningen måste äga aktien den 12 december som är föreslagen avstämningsdag.

Att utdelningen sänks så pass mycket beror förstås huvudsakligen på att resultatet backat, men  Skistar börjar också få en ganska så skuldtyngd balansräkning. Nettoskulden var på balansdagen uppe på drygt 2,2 miljarder kronor vilket är 5,4 gånger rörelseresultatet före avskrivningar. Det är en nivå där det börjar krävas riktigt goda bankkontakter för att inte drabbas av ökade räntekostnader.

Årets rörelseresultat är dock ovanligt lågt vilket kanske kan blidka bankerna. Kassaflödet från rörelsen var fortsatt starkt på 311 Mkr och räntetäckningsgraden var 3,7 gånger.

Den redan höga skuldsättningen och det svaga ekonomiska läget ute i Europa är också bidragande orsaker till att Skistar väljer att ligga lågt med investeringar i schweiziska Andermatt/Sedrun. Den schweiziska turistnäringen lider även mycket av schweizerfrancens kraftiga förstärkning mot euron vilket styr över euro-besökare till Österrike istället.

Tidigare har bolaget talat om att en investering i området på mellan 100 till 500 Mkr kan bli aktuell, men nu har istället ett avtal tecknats där Skistars tekniske direktör Bo Halvardsson under ett år kommer att leda verksamheten på plats. Med den urstarka marknadsposition som Skistar redan har i Sverige och Norge så är en framtida expansion utanför Norden nästan den enda vägen att gå för att nå fortsatt tillväxt.

Beträffande bokningsläget skriver vd Mats Årjes att aktiviteten varit låg under sommaren men att bokningarna sedan början av september hållit en högre takt än ifjol. Räknat som objektsdygn är bokningarna för perioden julveckan till och med vecka 16 hittills 4 procent högre än vid motsvarande tidpunkt ifjol.

Jul- och nyårshelgen är startskottet på vintersäsongen (tiden fram dit räknas som försäsong) och i år är kalendern betydligt mer positiv med maximalt antal röda dagar, jämfört med minimalt antal i fjol. Bokningarna över enbart jul och nyår är också upp 45 procent mot ifjol vilket gör totalsiffran på 4 procent för hela vinterperioden mindre imponerande.

Skistars gäster väljer huvudsakligen inte mellan att åka skidor i Sälen eller i alperna utan mellan en skidsemester eller en solsemester. Den regniga sommaren är därför ett orosmoment då många är solsvultna och resebranschen rapporterar också om en kraftigt ökad efterfrågan på solresor i vinter.

Sist vi analyserade Skistar landade vi i en neutral rekommendation och torsdagens rapport får oss inte att ändra oss på den punkten. Räknat på en genomsnittsvinst för de senaste fem åren är värderingen på dagens kursnivå runt p/e 14 vilket känns rimligt, inte minst givet den höga skuldsättningen.

Hela analysen kan du läsa här.