Svensk ekonomi har hittills klarat sig väl under den internationella krisen och finanspolitiken framstår generellt som framgångsrik och i huvudsak väl avvägd med hänsyn till de störningar som påverkat svensk ekonomi.

Det skriver Finanspolitiska rådet i sin årliga rapport "Svensk finanspolitik", enligt ett pressmeddelande.

"Vi betraktar risken för att utgifterna ska överskrida utgiftstaken under de närmaste åren som mycket liten och gör bedömningen att finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser", skriver rådet.

Rådet noterar att de skattesänkningar som aviserades våren 2011 inte föreslogs i budgetpropositionen för 2012.

"Denna förändring saknade enligt vår uppfattning stabiliseringspolitiska motiv. Det försämrade konjunkturläget från våren till hösten 2011 talade snarare för en mer expansiv finanspolitik", skriver Finanspolitiska rådet.

De skriver vidare att regeringen har hänvisat till den ekonomiska krisen och den makroekonomiska osäkerheten som argument för större finanspolitiska säkerhetsmarginaler än de som redan finns i det finanspolitiska ramverket.

"Detta skapar oklarhet om regeringens syn på det finanspolitiska ramverket. En regelmässig användning av extra säkerhetsmarginaler riskerar dels att skapa ett procykliskt inslag i finanspolitiken, dels att göra det genomsnittliga finansiella sparandet större än överskottsmålet", skriver Finanspolitiska rådet.

Rådet skriver vidare att överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet stabiliseras mätt i relation till BNP och att nettoförmögenheten sannolikt kommer att fortsätta öka från dagens nivå på cirka 20 procent av BNP.

Rådet anser att regeringen bör klargöra sin syn på vad som är en lämplig offentlig nettoförmögenhet. En ytterligare förmögenhetsuppbyggnad utöver dagens nivå är enligt rådets mening svår att motivera med behov av säkerhetsmarginaler för en kommande lågkonjunktur.

Anders Borg skriver i en kommentar till rapporten:

"Tack vare goda säkerhetsmarginaler har vi värnat förtroendet för de offentliga finanserna och samtidigt säkrat handlingsutrymme för kraftiga stimulansåtgärder om vi återigen skulle uppleva efterfrågefall av samma storleksordning som 2009", säger Anders Borg.

Han fortsätter:

"I normalfallet behövs inte extra säkerhetsmarginaler utöver det som föreskrivs av det finanspolitiska ramverket. Men det vi har upplevt den senaste tiden kan inte rimligen beskrivas som ett normalt läge. Europa har balanserat på en knivsegg och osäkerheten är fortsatt stor."

Finanspolitiska rådet bedömer också att regeringen överskattar sysselsättningseffekterna av den sänkta restaurangmomsen.

"Rådet anser också att sänkningen är ett ineffektivt sätt att minska de administrativa kostnaderna. Den reducerade momsen på restaurang- och cateringtjänster har snarast karaktären av ett branschstöd. Regeringen bör i stället välja en enhetlig moms. En sådan skulle sannolikt ha stora positiva samhällsekonomiska effekter", skriver Finanspolitiska rådet.

På detta svarar Borg:

"Den statistik på restaurangpriser som vi har så här långt pekar åt rätt håll. Finansdepartementets bedömning är att priserna i dag är cirka 4 procent lägre än de skulle varit utan momssänkningen", säger Borg.

Anders Borg säger att försäljningen har ökat i branschen.

"Vår sammantagna bedömning är därför att restaurangmomssänkningen hittills har haft positiv inverkan och förbättrat förutsättningarna att minska ungdomsarbetslösheten."

Rådet anser vidare att den internationella krisen visar på faran med att underskatta de makrofinansiella risker som är förenade med snabbt stigande kreditgivning, stor skuldsättning och växande fastighetspriser. Rådet anser att dessa risker inte får underskattas i den svenska ekonomin.

"Vi rekommenderar regeringen att inom en snar framtid bestämma hur den makrofinansiella regleringen och tillsynen bör förstärkas för att reducera risken för framtida finansiella kriser", skriver rådet.

Det är viktigt för Sverige att förtroendet för hållbarheten hos de offentliga finanserna inom euroområdet återupprättas. Rådet ser därför positivt på att Sverige anslutit sig till EU:s finanspakt. Det finns dock ingen anledning att förändra det svenska ramverket i riktning mot finanspaktens regler. Det ramverk vi har är bättre underbyggt och bättre anpassat till svenska förhållanden.

Arbetsmarknadens funktionssätt har stor betydelse för de offentliga finanserna. Regeringen har en mer positiv syn beträffande utvecklingen på arbetsmarknaden än Konjunkturinstitutet. Rådet tar inte ställning till vilken prognos för arbetsmarknaden som är mest trolig.

"Om det skulle visa sig att regeringens bedömning är för optimistisk, måste finanspolitiken ta hänsyn till detta för att överskottsmålet inte ska äventyras", skriver rådet.

Rådet noterar samtidigt att ungdomsarbetslösheten steg kraftigt under den senaste krisen och nu ligger på en hög nivå. Bilden av ungdomsarbetslösheten bör dock nyanseras. Unga hittar i allmänhet jobb betydligt snabbare än äldre. De har därmed i genomsnitt kortare arbetslöshetsperioder än äldre. Ungdomars möjligheter att finna arbete är vidare mer konjunkturkänsliga än äldres. Unga kombinerar ofta arbete och studier.

"Att betrakta unga som en homogen grupp kan leda till ineffektiva arbetsmarknadssatsningar. Det är viktigt att rikta insatser mot de grupper som har svårt att finna anställning. Vi vill fästa uppmärksamheten på att arbetslöshetsperioden för äldre har stigit under senare år", skriver rådet i rapporten.