Under orostider flyttar de flesta sina pengar från aktiemarknaden till bankkontot eller säkrare korta räntefonder. Det är också en bra strategi. Historien har visat att vikten av att bevara kapitalet är stor.

En placering som faller med 50 procent måste stiga med 100 procent för att kapitalet ska komma tillbaka till ursprungsnivån.

Men antalet aktiva sparare som även vill försöka tjäna på en fallande börs har ökat med åren. Det kan vi dels tacka Avanza och Nordnet för, men framför allt bankernas uppfinningsrikedom kring produkter som stiger när börsen faller.

Gemensamt kallar vi dem björnprodukter. Det kommer från engelskans Bear, som innebär en negativ börssyn, till skillnad från Bull, tjur, som innebär en positiv börssyn.

De mest kända björnprodukterna är Xact Bear, en börshandlad fond med en hävstång på 1,5. Det betyder att om börsen faller med 10 procent stiger Xact Bear med 15 procent. Men risken är stor i hävstångsprodukter. Går inte börsen ned, utan istället stiger med låt oss säga 10 procent så faller Xact Bear med 15 procent.

Trots den höga risken har intresset för hävstångsprodukter ökat markant de senaste åren. Det har lett till att bankerna verkar tävla om att ta fram produkter med högre och högre hävstång.

Placera.nu har gått igenom björnalternativen, och det finns produkter med hävstång från 1 till 5. Allt för att passa spararnas riskbenägenhet. Produkter med en hävstång på 5 kan i stort liknas med lotteri. Faller börsen med 10 procent stiger produkten med 50 procent.

Men får man fel, och börsen istället stiger med 10 procent tappar spararen 50 procent i värde. Och sedan tidigare vet vi att en nedgång med 50 procent behöver en uppgång med 100 procent för att kapitalet ska vara intakt.

De björnprodukter som placera.nu har listat i tabellen följer alla samma index, OMXS30 index, som består av Stockholmsbörsens 30 största och mest likvida aktier. Som tabellen visar erbjuder alla fyra storbanker en eller flera produkter. De första fyra är börshandlade fonder och se övriga är certifikat.

Skillnaderna är inte överhängande, och produkternas förvaltningsavgift är mycket lika.

Därför ska man välja en produkt med den hävstång som man känner sig bekväm med. Swedbank Robur som var sist ut att lansera sina börshandlade produkter har egenhet att hävstången endast ligger på 1, vilket innebär att den har lägst risk.

En annan viktig aspekt är likviditeten och skillnaderna i köp- och säljkurs, den så kallade spreaden. Den förändras med efterfrågan på de olika produkterna, men i botten finns alltid den bakomliggande banken som tillhandahåller likviditet, alltså agerar köpare eller säljare om ingen annan finns.

Gemensamt för produkterna är att ordet Bear finns med i namnen. Det visar att de är produkter som stiger i värde när det underliggande indexet faller, i samtliga fall OMXS30 index. Siffran visar hur stor hävstången är, till exempel Xact Bear 2 säger att hävstången är 2.

Tre av produkterna, SpotR Bear OMXS30, Swedbank Robur ETF och OMXS30Bear har ingen siffra i namnen. I tabellen framgår det att hävstången ligger på 2 respektive 1 och 1,5.

I certifikaten, som alla heter nästan samma sak är den sista bokstaven viktig. Den visar vilken bank som står bakom produkten. H står för SBH, N för Nordea, O för Öhman, R för RBS (Royal Bank of Scotland) och C för Commerzbank.

Till sist vill placera.nu upplysa oerfarna sparare att risken är stor, framför allt i de produkter som har hög hävstång. Investerat belopp kan snabbt förändras i värde, speciellt i tider då börsen utvecklas ryckigt.