Grekförhandlingar förlamar marknaderna

Diskussionerna kring hur den grekiska skuldkrisen ska hanteras lägger sordin på finansmarknaderna. Förutom fallande börser märks en flykt till statsobligationer från stabila länder, som Sverige. Samtidigt sviktar den svenska kronan, skriver Pekka Kääntä.


12 juli, 2011

Flykten till statsobligationer från stabila länder har fått den svenska 10-årsräntan att sjunka kraftigt för att nu ligga kring 2,6 procent. Så lågt har inte de långa marknadsräntorna legat sedan hösten 2010.

För de länder med betydande statsskuldsproblem är läget givetvis helt annorlunda. Här stiger istället räntorna och på bara några dagar har exempelvis 10-årsräntan i Italien stigit till drygt 6 procent.

Skillnaden mellan tyska och italienska långa marknadsräntor har inte varit så här stort sedan 1997. Italien ska dessutom genomföra en emission av statspapper under dagen och det finns givetvis frågetecken kring hur väl den tas emot på marknaden. Ett gott mottagande skulle kunna vara en positiv trigger för finansmarknaderna.

Efter gårdagens eurogruppsmöte så talas det numera öppet om lösningar för Grekland som i praktiken innebär en betalningsinställelse. Kravet från flera av finansministrarna för nya lån till Grekland är dock att även privata investerare är beredda att i någon form medverka till en omstrukturering av det grekiska skuldberget.

Vilka effekter det får på exempelvis banker, fond- och försäkringsbolag och eventuella spridningseffekter till andra länder är det som skapar mest oro just nu.

Som alltid, vid oroliga tider, så tappar den svenska kronan i värde och handlas numera kring 6,70 mot dollarn och 9,25 mot euron. Det här är dock långt ifrån vad kronan tappade under finanskrisen 2009 när euron tidvis kostade mer än 11,50 kronor.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån