Hela beloppet för delutbetalningen av nödlånet till Grekland på 2,8 miljarder euro kommer att betalas ut så snart som vissa data har samlats in.

Det sade eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem vid en presskonferens efter eurogruppens möte på måndagen.

"Pengarna kommer. Oroa er inte", sade han.Eurogruppen gav på måndagen bara klartecken för utbetalning av 1,1 miljarder euro för avbetalningar på den grekiska statsskulden.

Resterande 1,7 miljarder euro ska betalas ut när trojkan (EU-kommissionen, IMF och ECB) kan ge ett positivt omdöme om Greklands betalning i september av försenade nettobetalningar.

"Det är bara en teknisk fråga om att få in data. Det behövs inget nytt politiskt beslut i eurogruppen", sade Jeroen Dijsselbloem.

Uppgifterna bör kunna komma in för en utbetalning i slutet av oktober, då styrelsen för euroländernas räddningsfond ESM möts, sade han.

Eurogruppen fann att Grekland hade uppfyllt de 15 villkoren (milstolparna) "i stort sett".

De 2,8 miljarderna är i sin tur en överbliven del från då 7,3 miljarder euro betalade ut i juli av denna omgångs 10,1 miljarder.

Jeroen Dijsselbloem avböjde att kommentera diskussioner om eventuella skuldlättnader för Grekland, som ska diskuteras efter att den första översynen av räddningsprogrammet har avslutats.

Han upprepade dock sin förhoppning om att IMF vid slutet av året kommer att besluta att delta i det grekiska räddningsprogrammet. IMF har tidigare ansett att den grekiska statsskulden inte är uthållig och att skuldlättnader behövs.

I övrigt hänvisade Jeroen Dijsselbloem till överenskommelsen från den 25 maj. Då enades eurogruppen om åtgärder under tre faser - på kort sikt fram till programmets slut 2018, på medellång sikt som startar därefter, samt på lång sikt, som bestäms först efter 2018. Först då ska behovet av skuldlättnader på lång sikt kvantifieras.

Kortsiktiga åtgärder för att lätta på Greklands skuldbörda är en utjämning av återbetalningsprofilen, en diversifieradfinansiering för euroländernas räddningsfond ESM samt att euroländerna avstår att höja räntan i samband med återköp av lån till Grekland.

Räddningsfonden ESM håller på att se över olika kortsiktiga alternativ.På medellång sikt finns åtgärder som att ECB:s vinster på grekiska statsobligationer överlämnas till Grekland. Överblivna pengar (20 miljarder euro) från räddning av grekiska banker ska också återbetala lån.

Vidare ska räntebördan lättas genom förlängda löptider, återbetalningsfrister samt sänkta räntor.

Eurogruppen tror att dessa åtgärder - tillsammans med reformprogrammet och det primära budgetöverskottet - ska räcka för att Greklands skuld ska bli uthållig på lång sikt.

Men om ytterligare skuldlättnader ändå skulle visa sig nödvändiga står eurogruppen beredd att överväga detta.Målet är att Greklands finansieringsbehov ska ligga under 15 procent av BNP i början, och senare under 20 procent.