Grekland får räntelättnader

Eurogruppen har enats om förlängning av och sänkt ränta på de grekiska nödlånen. Dessutom har man enats om "nya verktyg" för att hindra spridning till Italien.


12 juli, 2011

Det sade eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker vid en presskonferens efter eurogruppens möte.

Chefen för Europeiska centralbanken Jean-Claude Trichet fortsatte att hävda ECB:s ståndpunkt vid mötet. I uttalandet tillfogades ECB:s syn att man bör undvika en kredithändelse eller selektiv default.

Euroländernas finansministrar ställde sig alltså inte bakom detta.

"Det betyder inte att eurogruppen vill göra allt för att provocera fram en selektiv default. Det finns beslut på att den privata sektorn ska deltaga från ett EU-toppmöte (i juni), vare sig man gillar det eller inte", sade Jean-Claude Juncker.

"Förhandlingarna fortsätter med den privata sektorn de kommande dagarna och ska avslutas snarast möjligt", fortsatte han.

På väg in till mötet sade Nederländernas finansminister Jan Kees de Jager att privata långivares deltagande i en rollover utgör ett villkor för nya lån - även om det innebär en kort period av selektiv betalningsinställelse för Grekland.

"Jag söker mer efter en lösning än en kreditvärdering", instämde Belgiens finansminister Didier Reynders.

Eurogruppen gav i uppdrag till tjänstemän att utarbeta detaljerna för finansieringen av det andra grekiska programmet: hur lånekostnaderna kan sänkas och hur uthålligheten av Greklands skuld kan förbättras.

Jean-Claude Juncker sade att sänkt ränta skulle gälla alla euroländer som mottar nödlån, därmed också Irland. Frankrike har hittills stoppat en sänkning av räntan Irland får betala på grund av en dispyt om Irlands låga bolagsskatter.

Eurogruppen diskuterade huvuddragen i det andra grekiska stödprogrammet, som ska vara klart "i god tid" före nästa delutbetalning av nödlånet till Grekland i oktober, sade Olli Rehn.

Finland upprepade sitt krav om att Grekland måste lämna säkerhet för att Finland ska gå med på nya, mer fördelaktiga nödlån som har lägre ränta och längre löptider.

Euroområdet ska bygga ut arsenalen för att motstå spridningseffekter i skuldkrisen till Italien och andra sårbara euroländer.

Bland annat ska den tillfälliga räddningsmekanismen EFSF få utökade befogenheter - kanske genom direkta köp av obligationer på marknaden eller finansiering av återköpsprogram.

Det sade eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker vid en presskonferens på måndagskvällen efter eurogruppens möte.

Exakt vilka nya verktyg som EFSF ska få bestämdes inte. Förslag ska tas fram snarast, sade han.

Det finns många alternativ - bland dem EFSF-köp på andrahandsmarknaden och lån till återköp - som tidigare har förkastats. I detta läge utesluter euroländerna inget alternativ, sade ekonomikommissionär Olli Rehn.

Italien eller Spanien omnämndes inte i eurogruppens skriftliga uttalande.

"Vi är fullt medvetna om att Italien och andra länder har varit i marknadernas fokus. Vi anser att uttalandet om nya instrument för att stoppa spridningen är ett lämpligt svar", sade Jean-Claude Juncker.

Han pekade på finansministrarnas "absoluta åtagande att säkerställa finansiell stabilitet i euroområdet". Därför fattades beslutet om en utbyggd "systemkapacitet".

"Finansministrarna är mycket bekymrade över utvecklingen på marknaden nyligen. Förstärkningen av vår kollektiva kapacitet är svaret", sade Olli Rehn.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån