Protesterna i Aten tog en våldsam vändning när omröstningen om det nya sparpaketet närmade sig. Torgen utanför parlamentet var fyllt av tårgas när parlamentsledamöterna röstade. Men som väntat blev det ett ja till krispaketet när 155 av de 300 ledamöterna röstade för paketet.

Eftersom det här var ett väntat utfall som finansmarknaderna under de senaste dagarna i det närmaste prisat in är marknadsreaktionerna efter röstningen tämligen återhållsamma.

Euro-dollarkursen ligger när detta skrivs på 1,44 efter att ha startat dagen på 1,435. Stockholmsbörsen som stigit sedan i måndags mattades till och med något på nyheten.

Imorgon, torsdag, är det dags för det grekiska parlamentet att rösta om krispaketets implementering, det vill säga exakt vilka åtgärder som ska vidtas.

Det lär inte bli lika dramatiskt som dagens händelser,  men är en påminnelse om att den grekiska krisen lär fortsätta att plåga finansmarknaderna.

Går morgondagens omröstning också i regeringens favör så väntas EU och IMF ta beslut om en ytterligare utbetalning av redan beslutade krislån senast på söndag.

Dessutom blir det allt viktigare att finansmarknadens aktörer får tydliga signaler om hur ett nytt krislån för Grekland kan komma att se ut.

Grekland behöver fortsatt tillgång till kapital genom EU:s och IMF:s försorg för att inte hamna i en akut likviditetskris snart igen. Risken är ändå uppenbar att vi kommer att stå inför nya, dramatiska avgöranden i det grekiska parlamentet inom en snar framtid.

Goda nyheter är dock att franska och tyska banker tycks redo att diskutera en förlängning av de grekiska statspapper som man sitter på. Tyska banker och försäkringsbolag ska under dagen diskutera lösningar med företrädare för den tyska regeringen.

Men som vi tidigare har skrivit ser vi inte dagens krispaket eller löften om nya lån som en långsiktig lösning för grekisk ekonomi.

Den offentliga skulden är redan så stor att en återbetalning ser omöjlig ut, framför allt som den grekiska tillväxten kommer att bli synnerligen blygsam under de närmaste åren.

En omstrukturering av hela skuldberget ser ut att vara oundviklig och hur en sådan kommer att se ut blir en fortlöpande diskussion under det närmaste halvåret.

Det som dagens grekiska beslut i praktiken innebär är att man köpt sig tid för att hitta en sådan lösning.

I korten ligger också ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet. Den finansiella turbulensen med rötterna i Grekland lär därför återkomma även i framtiden.