Men vid fredagens eurogruppsmöte gick Grekland med på att förlänga det befintliga räddningsprogrammet i fyra månader. Grekland lovade också att avsluta programmet.

Först efter detta beslut kan den grekiska Syriza-regeringen börja omforma de ekonomiska reformerna inom ramen för programmet så att de mer blir i regeringens smak.

Till på måndag kväll ska den grekiska regeringen presentera en första lista med nya reformer. Listan ska tas fram i samarbete med de tre institutionerna EU-kommissionen, ECB och IMF, som tidigare kallades trojkan.

Radikala vänsterpartiet Syriza gick till val på att kasta ut trojkan från landet. Men nu kommer överläggningarna med trojkan att hållas per telefonkonferens.

Trojkan lämnar ett första besked på tisdag om åtgärderna är tillräckliga som utgångspunkt för diskussioner. Om så är fallet kan proceduren startas för förlängningen av räddningsprogrammet, som innehåller godkännande i flera nationella parlament.

"Det här visar att Grekland kan byta politik. Men om en viss åtgärd påverkar budgeten måste den vara fullt finansierad", sade eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem vid en presskonferens efter mötet.

Listan ska specificeras ytterligare och spikas före slutet på april av den grekiska regeringen och trojkan gemensamt.

Frågan är hur svårt det blir för dem att enas.

En annan eftergift från Grekland vid eurogruppens möte var ett löftet att avhålla sig från att rulla tillbaka strukturreformer utan trojkans samtycke.

När de överenskomna åtgärderna slutförs kan euroländerna besluta om den sista delutbetalningen av nödlånet på 1,8 miljarder euro. Samtidigt kan ECB betala till Grekland vinster från köp av grekiska obligationer på 1,9 miljarder euro.

"Det var ett intensivt och komplext möte eftersom det handlade om att bygga upp förtroende. Förtroende försvinner mycket snabbare än det kommer tillbaka", sade Jeroen Dijsselbloem.

Syriza-regeringens förtroende har sjunkit hos många av euroländernas finansministrar. De har varit kritiska till att Syriza-regeringen förkastade räddningsprogrammet och ensidiga uttalanden.

Ett tecken på bristande förtroende var att eurogruppen på fredagen återtog kontrollen över 10,9 miljarder euro öronmärkta för rekapitalisering av grekiska banker. Kontrollen flyttas från den grekiska bankakuten till euroländernas räddningsfond EFSF.

"Vi vill se till att pengarna förblir tillgängliga för rekapitaliseringen av banker och inte till att finansiera regeringen", sade Jeroen Dijsselbloem.

Grekland begärde en sex månaders förlängning, men det blev alltså fyra. Eurogruppens ordförande ville inte bekräfta att detta berodde på att Grekland har stora återbetalningar på lån strax efter programmets utgång i slutet av juni.

Fram tills dess måste de 18 euroländerna och Grekland se över Greklands finansieringsbehov därefter - om ett tredje räddningsprogram behövs.

Eurogruppen gav dock Grekland ett halvt löfte om sänkt budgetmål i år på grund av den sämre ekonomiska utvecklingen. Det nuvarande målet för det primära överskottet är 3 procent av BNP.

Grekiske finansministern Yanis Varoufakis tillbakavisade vid en separat presskonferens att överenskommelsen stoppar önskan som grekiska väljare uttryckte i valresultatet.

"Jag kan inte säga att stödprogrammet inte är giltigt länre. Men jag kan säga att vi har utvecklats", sade han.

"Denna helg blir en glad helg. Vi får börja arbeta med reformer som den här regeringen vill implementera. Vi kommer att samarbeta som jämbördiga med institutionerna. Vi har mycket att lära oss av dem", sade den grekiske finansministern.