Det uppgav EU-källor under förhandlingarna på måndagsmorgonen.

EU-ledarna förhandlade natten igenom med flera avbrott för direkta förhandlingar mellan Greklands premiärminister Alexis Tsipras och Tysklands förbundskansler Angela Merkel tillsammans med Frankrikes president Francois Hollande och toppmötets ordförande Donald Tusk.

EU-ledarnas nattmangling följde på 14 timmars förhandlingar bland euroländernas finansministrar på lördagen och söndagen.

Tidigare under förhandlingarna krävde Alexis Tsipras också ett tydligare löfte om skuldlättnader och att ECB återställer nödlånefacilitet ELA till grekiska banker.

Det senare kravet har han dock tvingats ge upp eftersom toppmötet helt enkelt inte kan påverka den självständiga centralbankens beslut.

Enligt EU-källor var Grekland i stort berett att acceptera utkastet till uppgörelse från euroländernas finansministrar fram tills att Tyskland på lördagen kastade in två nya krav.

Det gällde dels att överföra grekiska tillgångar på 50 miljarder euro till en ny privatiseringsfond med säte i Luxemburg. Intäkterna från privatiseringarna skulle med tiden sänka Greklands stora statsskuld.

Det andra tyska förslaget var att om Grekland inte gick med på uppgörelsen skulle landet erbjudas en "time-out" från euron under åtminstone fem år. Utanför EMU skulle Grekland kunna omstrukturera sin skuld.

Enligt vissa EU-källor har time-outen avförts från förhandlingarna i utbyte mot att privatiseringsfonden blir kvar.

"En time-out från euron är inte heller juridiskt möjligt", sade en EU-källa.

Andra källor hävdar dock att möjligheten att tillfälligt lämna euron inte är död.

Likaså fanns motstridiga uppgifter huruvida euroländerna överväger att ge Grekland överbryggnadslån för att klara sina betalningar de närmaste tre-fyra veckorna.

Enligt de tre institutionerna EU-kommissionen, IMF och ECB har Grekland behov av 7 miljarder euro den 20 juli och ytterligare 5 miljarder till i mitten av augusti.

Enligt grekvänliga källor övervägde toppmötet att ge lån från den gamla räddningsfonden EFSM, som innehåller 13 miljarder euro. ECB:s vinster från stödköp av grekiska obligationer under eurokrisen skulle också vara en möjlig finansieringskälla.

Men källor från länder med hårdare linje mot Grekland sade att EFSM-lån inte är möjliga eftersom alla 28 EU-länder måste godkänna detta. Och Storbritannien och Polen vill inte gå med på sådana lån.

Grekland får i stället skrapa ihop de 7 miljarderna på egen hand eller ta bilaterala lån, sade en EU-källa. Lånen kan till exempel komma från vänligt sinnade euroländer, som Frankrike och Italien.