Det nya räddningspaketet för Grekland, som euroländerna enades om i förra veckan, bör stabilisera landets statsskuld som andel av BNP. Beräkningarna är dock känsliga för antaganden om tillväxt och budgetöverskott och det är ännu alltför tidigt att slå fast att Greklands skuldproblem skulle vara lösta.

Det skriver den amerikanska banken Wells Fargo i en analys.

"Om den grekiska ekonomin skulle stagnera vid låg BNP-tillväxt eller om regeringen inte klarar av att få stora överskott under en längre tid skulle statsskulden som andel av BNP öka ytterligare. Enligt oss är det för tidigt att säga att Grekland skulle ha löst sina problem", skriver banken.

I bankens basscenario kommer dock statsskulden som andel av BNP att kunna stabiliseras på 160 procent av BNP. Dessa beräkningar baseras på att IMF:s tillväxtprognoser för Grekland infrias för åren 2011-2015, vilket innebär -1,5 procent i år, +2,9 procent 2013 och +3,3 procent 2014 och 2015. Därefter väntas landet växa med 3,5 procent per år fram till 2030, vilket är den genomsnittliga nominella BNP-tillväxten i euroområdets kärna under åren 1999-2007.

Dessutom räknar Wells Fargo med att Grekland kommer att få ett budgetöverskott på 3 procent per år under prognosperioden, vilket är vad som impliceras i EU:s räddningspaket.

"Att uppnå ett budgetöverskott på 3 procent av BNP för Grekland är inte omöjligt, men det är en utmaning", skriver Wells Fargo och konstaterar att det kräver en rejäl omsvängning från den nuvarande budgetbalansen.

Banken noterar också att OECD-länderna sedan 1993 enbart har lyckats ha ett budgetöverskott på 3 procent av BNP under 20 procent av alla år.

Tillsammans med antaganden om de räntor som Grekland får betala leder dessa uppskattningar till slutsatsen att den grekiska statsskulden kommer att stabiliseras på 160 procent av BNP.

"Även om statsskulden som andel av BNP stabiliseras gör den det på en nivå som historiskt inte har befrämjat en robust ekonomisk tillväxt", skriver Wells Fargo.

I ett mer pessimistiskt scenario, med en tillväxt på bara 1,5 procent årligen de kommande 20 åren skulle statsskulden som andel av BNP i stället oavbrutet stiga.

"Vår analys visar hur viktigt det är med en stark ekonomisk tillväxt. I detta hänseende kommer det att vara viktigt för Grekland att genomföra strukturreformer som tar sikte på att höja landets långsiktiga ekonomisk tillväxttakt", skriver banken.

På samma sätt skulle statsskulden fortsätta att öka med ett mer pessimistiskt antagande om budgetöverskott på 1 procent per år.

Med mer optimistiska antaganden, 7,5 procents årlig BNP-tillväxt eller 5 procents budgetöverskott, skulle statsskulden i stället minska.

"Vår analys visar att det inte är trovärdigt att se det som att den grekiska skuldkrisen skulle vara löst ännu", skriver Wells Fargo.

Banken noterar att i deras basscenario stabiliseras statsskulden på höga 160 procent av BNP, en nivå som inom OECD bara överträffas av Japan.

"Dessutom, vad händer om det blir ännu en negativ chock? Skulle den nominella BNP-tillväxten i Grekland bli lägre än 3,5 procent per år på lång sikt skulle statsskulden som andel av BNP stiga ytterligare. Att ha överskott på 3 procent av BNP är inte omöjligt, men det kommer att bli en mycket stor utmaning. I ett bästa scenario kommer Greklands statsskuld som andel av BNP att minska över tiden. Om dessa gynnsamma förhållanden inte materialiseras kommer dock Greklands skuldproblem att dyka upp igen", skriver Wells Fargo.