Vad är ett hållbart sparande? Det funderar fondbolagen och staten på. Med pengar från Nordiska Ministerrådet har organisationen Nordisk Miljömärkning efter tre år nu föreslagit kriterier för Svanenmärkning av fonder.

Från augusti 2017 ska det bli möjligt att spara med denna miljömärkning. Fonder med innehav i de sämsta företagen och branscherna ska inte få vara med. Men det ska inte räcka med att skippa vissa aktier, såsom många "etiska" fonder gör i dag. De som vill vara med måste också klara krav på transparens och måste vara med och påverka. För förvaltarna ska få investera i bolag som inte "uppfattas som 100 procent gröna".

"Vår strategi är att fonderna inte bara ska ta med de företag som är bäst i klassen utan även att företag som är på rätt väg ska kunna väljas in", säger organisationens Sverige-vd Ragnar Unge och hänvisar till en undersökning där TNS Sifo på uppdrag av Fondbolagens förening kommit fram till att sparare som valt fonder med uttalat hållbar inriktning värderar ägarpåverkan högre än bojkott och svartlistning.

"Styrbarhet" är ett nyckelord. Det finns ingen vits med krav som ingen klarar, enligt Svanen. Bedömningen är att färre än var tionde fond klarar kriterierna i förslaget utan vidare.

En Svanenfond får enligt förslaget inte ha aktier i företag med mer än 5 procent av intäkterna från fossila bränslen, tobak eller konventionella vapen.

Det ska vara nolltolerans för till exempel personminor och alla bolag med verksamhet som bryter mot FN:s konventioner om mänskliga rättigheter.

Svanen föreslår stopp för GMO-grödor utan att ha visat på någon forskning om genmodifiering eller definition av vad som ska räknas dit. "Försiktighetsprincipen" gäller.

Bolag som säljer olja, gas, kol, och uran eller energi från fossila bränslen är ändå välkomna så länge de mest investerar i och redan har intäkter mest från förnybart. Fracking och oljesand får utgöra som mest 0,1 procent av intäkterna.

Fonderna får upp till två år på sig att sälja när det kommer fram att ett bolag inte håller måttet.

Korruption måste vara systematisk och omfattande för att bli ett hinder. Ericssons och Telias klammeri med rättvisan i USA och Sverige blir ett problem först om Svanen kommer fram till att det är oacceptabelt.

Obligationer från stater med korruption är okej så länge de inte är sämre än Bulgarien på listan från Transparency International. Men de måste ha ratificerat FN:s klimatavtal från Paris som trädde i kraft i år. Det utesluter Ryssland och Kina men inte USA, även om Donald Trump varit emot. Ryska obligationer faller även på sanktioner från EU och FN. Svanenfonder får hur som helst inte ha mer än hälften av innehaven i statspapper - annars skulle blandfonder komma undan alltför lättvindigt.

Fondbolag som vill vara med ska bekosta kartläggning av mått på hållbarhet från tredje part från till exempel företaget Sustainalytics och avgifter till Svanen som gör ett föranmält besök och sedan årligen ser över innehaven.

Företag med "bra" hållbarhetsarbete ska vara överrepresenterade bland innehaven. Fonderna behöver göra hälften av en lista med "bra" saker. Investeringar i gröna obligationer är en sådan sak.

Fjärde AP-fondens före detta vd Mats Andersson har fått i uppdrag av regeringen att senast i december 2017 ge exempel och föreslå en definition av gröna obligationer som låter stater, kommuner och företag finansiera projekt som bidrar till åtgärder för klimatet. Fonder som investerar i gröna obligationer måste kunna spåra pengarna och beräkna koldioxidavtryck och det ska finnas en validering från tredje part.

Finansmarknadsminister Per Bolund påpekade när han presenterade direktiven att det gäller att se upp med bolag som engagerar sig i enstaka miljöprojekt för att undvika påtryckningar om miljöeffekter av vad de egentligen sysslar med.