Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,50 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 14 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter, till 1,50 procent.

Reporäntan bedöms behöva höjas i något snabbare takt framöver. Balans i ekonomin förutsätter fortsatta räntehöjningar, skriver Riksbanken i årets första penningpolitiska rapport. Därför justerar banken upp reporäntebanan i förhållande till prognosen i december.

"En gradvis stigande reporänta minskar risken för att obalanser byggs upp i den svenska ekonomin och kan också bidra till att hushållens upplåning utvecklas i en lugnare takt", skriver Riksbanken.

Det andra kvartalet 2011 väntas reporäntan justeras upp till 1,7 procent istället för tidigare prognos från december på 1,6 procent. Första kvartalet 2012 kommer reporäntan att ligga på 2,5, istället för på 2,0 procent. Första kvartalet 2014 väntas reporäntan ligga på 3,6 procent. Tidigare prognos sade 3,5 procent.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att höja räntan med 0,25 procentenheter till 1,5 procent och mot reporäntebanan enligt huvudscenariot i den penningpolitiska rapporten.

De förordade en reporänta på 1,25 procent och en räntebana som sedan gradvis stiger till 3,25 procent vid prognosperiodens slut. En sådan räntebana leder till en KPIF-inflation närmare 2 procent och en snabbare minskning av arbetslösheten mot en långsiktigt hållbar nivå.

Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt, skriver Riksbanken Det underliggande inflationstrycket är fortfarande lågt i Sverige, men väntas stiga i takt med att konjunkturläget stärks. Stigande energi- och råvarupriser bidrar också till högre inflation.

Tillväxten i världsekonomin är sammantaget också god och utsikterna i USA har ljusnat något, anser Riksbanken. Utvecklingen i Europa är fortfarande osäker till följd av de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder. Förutsättningarna är som helhet goda för en fortsatt hög tillväxt i Sverige. Tillväxten i omvärlden bidrar till stigande priser på energi och råvaror.

De högre priserna driver tillfälligt upp inflationen i Sverige, men de förväntas också indirekt påverka inflationstrycket under hela prognosperioden", skriver Riksbanken.

Enligt Riksbankens prognos uppgår inflationstakten i Sverige, mätt som KPI, till +2,5 procent under 2011, +2,1 procent 2012 och +2,6 procent under 2013. I den penningpolitiska uppföljningen i december såg Riksbanken en KPI-inflation på +2,2 procent under 2011, +2,0 procent under 2012 och +2,6 procent under 2013.

Enligt Riksbankens prognos uppgår inflationstakten i Sverige, mätt som KPIF, till +1,9 procent under 2011, +1,5 procent under 2012, och +2,0 procent under 2013. I den penningpolitiska uppföljningen i december såg Riksbanken en KPIF-inflation på +1,7 procent under 2011, +1,4 procent under 2012 och +1,6 procent under 2012.

Samtidigt är den underliggande inflationen låg till följd av den starka kronkursen och det låga inhemska kostnadstrycket. Det väntas dock stiga i takt med att lönerna ökar snabbare och de lediga resurserna i ekonomin minskar.