Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 2,00 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 15 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle lämnas oförändrad.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 4 juli 2011, då den höjdes med 0,25 procentenheter.

För att stabilisera inflationen runt målet på 2 procent och resursutnyttjande på en normal nivå behöver räntan vara fortsatt låg.

"Riksbankens direktion har därför beslutat att lämna ränta oförändrad på 2 procent och avvaktar med ytterligare höjningar till en bit in på nästa år. Framöver när resursutnyttjandet och inflationstrycket stiger behöver reporäntan gradvis höjas", skriver Riksbanken, som därmed justerar ned räntebanan.

Räntebanan spås nu ligga kvar på 2 procent året ut. Under kvartal fyra nästa år tror Riksbanken att räntan ligger på 2,3 procent mot tidigare 2,6 procent. Under kvartal fyra 2013 tror man räntan ligger på 2,9 procent, mot 3,2 procent.

Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är stor, skriver Riksbanken, som också lämnar dörren öppen för räntesänkningar:

"Å ena sidan kan de statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet fördjupas och leda till större negativa effekter för svensk ekonomi. I ett sådant läge kan räntebanan behöva bli lägre"

"Å andra sidan är det också möjligt att den finansiella oron bedarrar snabbare än väntat och återhämtningen i euroområdet blir mindre utdragen. Det skulle kunna motivera en högre räntebana i Sverige. Det är också möjligt att inflationen i omvärlden blir fortsatt hög framöver och driver upp svensk inflation, vilket också kan motivera en högre räntebana", skriver Riksbanken.

Direktionen var oenig i både sitt räntebeslut och beslut om räntebanan på tisdagen och det var Lars EO Svensson och Karolina Ekholm reserverade sig.

Reservanterna förordade att räntan sänks tioll 1,75 procent och en räntebana som ligger på 1,5 procent från och med första kvartalet 2012 till och med första kvartalet 2013 och sedan stiger till en nivå på strax över 3 procent i slutet av prognosperioden.

Motivet är att deras bedömning är att prognoserna för utländska styrräntor och svenskt resursutnyttjande är för höga i den penningpolitiska rapporten. Den räntebana de förordar skulle leda till en KPIF-inflation närmare 2 procent och snabbare minskning av arbetslösheten mot en långsiktigt hållbar nivå.

I Sverige är inflationen mätt med KPI hög, främst beroende på att räntorna för bolån stigit. Men det underliggande inflationstrycket är däremot lågt i dagsläget. I takt med att resursutnyttjandet stiger väntas också inflationstrycket öka.

Det framgår av Riksbankens tredje penningpolitiska rapport för året, som publicerades på onsdagen.

Enligt Riksbankens prognos uppgår inflationstakten i Sverige, mätt som KPI, till +3,0 procent under 2011, +1,9 procent 2012, +2,4 procent under 2013 och +2,6 procent under 2013. I den penningpolitiska uppföljningen i september såg Riksbanken en KPI-inflation på +3,0 procent under 2011, +2,1 procent under 2012 och +2,6 procent under 2013.

Inflationstakten mätt som KPIF beräknas uppgå till +1,5 procent under 2011, +1,3 procent under 2012, +1,8 procent under 2013 och +2,0 procent under 2014. I september såg Riksbanken en KPIF-inflation på +1,5 procent under 2011, +1,7 procent under 2012 och +2,0 procent under 2013.

Riksbanken baserar prognosen på att TCW-index i genomsnitt kommer att uppgå till 122,6 2011, 122,3 2012, 119,7 2013 och 119,9 2014. I september såg Riksbanken ett TCW-index på 121,8 2011, 120,4 2012 och 119,4 2013.

Det genomsnittliga oljepriset väntas bli 111 dollar per fat 2011, 102 dollar 2012, 99 dollar 2013 och 95 dollar 2014. I septemberuppföljningen pekade prognoserna mot 111 dollar per fat 2011, 109 dollar 2012 och 106 dollar 2013.

Under 2011 har den svenska arbetsmarknaden förbättrats i en långsammare takt än under fjolåret. Efter den snabba uppgången 2010 har till exempel både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden ökat långsammare.

De sämre konjunkturutsikterna i omvärlden påverkar successivt den svenska ekonomin och det gäller även utvecklingen på arbetsmarknaden som fortsätter att dämpas under nästa år. Antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta ökar långsammare.

"Nedgången i arbetslösheten bromsas upp ytterligare men den fortsätter ändå att minska. Detta beror på att antalet sysselsatta även framöver ökar mer än antalet personer i arbetskraften. Mot slutet av prognosperioden uppgår arbetslösheten till cirka 6,5 procent", skriver Riksbanken.