"Men ökningen

bör rimligen bli måttlig bland annat eftersom både hushållen och bankerna räknar med att räntan framöver kommer att återgå till mer normala nivåer", skriver Riksbanken, med chefen Stefan Ingves.

Riksbanken ser

en rad faktorer som kan förklara varför svenska bostadspriser inte har fallit i samma omfattning som i många andra länder under lågkonjunkturen, och som också kan tala för att priserna fortsätter att stiga en tid.

En orsak är

att Sverige saknar en så kallad "buy-to-let-marknad", i vissa länder har köp i spekulationssyfte för att hyra ut bidragit till en starkt ökande prisutveckling.

I Sverige har

det inte heller förekommit utlåning till hushåll med sämre kreditvärdighet i någon större utsträckning. Så kallad subprime-lending har varit vanlig i flera länder med en mer dramatisk utveckling på bomarknaden. Nyproduktionen av bostäder har vidare varit mycket låg jämfört med i andra länder sedan början av 1990-talet.

"Efterfrågeöverskottet

på bostäder motsvaras inte av något ökande utbud eftersom nybyggnationen av bostäder är mycket låg. I de länder där nybyggnationen varit hög i förhållande till BNP har huspriserna fallit mer än i andra länder", skriver Riksbanken.

Vidare kan

finanspolitiska stimulanser, via ROT- avdraget, ha bidragit till att lyfta bostadspriser i Sverige. Renoveringskostnaderna blir, allt annat lika, lägre vilket borde leda till att objekt med renoveringsbehov blir dyrare.

Dessutom har

bolåneräntorna fallit mer i Sverige än i många andra länder, och räntesänkningarna påverkar hushållen direkt eftersom en stor andel av hushållens bolån tecknas till rörlig ränta.

Riksbanken konstaterar

att hushållens upplåning från kreditinstituten ökade med 8,2 procent i september och förväntas fortsätta öka i en hög takt ett tag framöver.

"Det beror framför

allt på de historiskt låga räntorna, som gör att hushållen för närvarande har möjlighet att ta betydligt större lån än de annars skulle ha kunnat göra", skriver Riksbanken.

Hushållens skuldkvot

uppgick i slutat av juni till 159 procent av den disponibla inkomsten, men ränteutgifterna efter skatt har samtidigt gått ner till 4,5 procent. En fortsatt hög upplåningstakt i kombination med att Riksbanken höjer räntan gör dock att räntekvoten väntas öka framöver. Till detta kommer att arbetslösheten fortsätter att öka en tid framöver.

"Detta talar

visserligen för en något sämre betalningsförmåga framöver, men för hushållssektorn som helhet bedöms den även fortsättningsvis vara god. Men hushållens utrymme att konsumera annat än boende kan påverkas beroende på hur deras betalningsförmåga försämras när ränteutgifterna ökar. Det skulle sannolikt få effekter på delar av den reala ekonomin", skriver Riksbanken.