Han spår uppsving för svensk ekonomi
Erik Pensers chefekonom Sven-Arne Svensson räknar i en färsk konjunkturprognos med en rejäl vändning för svensk ekonomi i år. 2011 väntas dock inte bli lika starkt.
19 januari, 2010
BNP i Sverige väntas öka 3,0 procent i år, efter en beräknad nedgång med 4,5 procent 2009. 2011 väntas därefter en BNP-tillväxt på 2,3 procent.
Det skriver Erik Penser Bankaktiebolag i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.
Den tämligen höga tillväxten globalt förklaras främst av rekordstora finanspolitiska stimulanser, rekordlåga räntor och ett positivt lageromslag.
Även i Sverige gynnas ekonomin av låga räntor, expansiv penningpolitik och positivt lageromslag. Dessutom medför den svaga kronan att svensk exportindustri kommer att vara tämligen konkurrenskraftig.
Förutom lageromslagen är det främst privatkonsumtion och export som bidrar till en tämligen god svensk tillväxt 2010. Investeringarna fortsätter dock att minska.
Reporäntan väntas höjas till 1,0 procent vid årets slut. Under 2011 fortsätter Riksbanken att höja räntan till 2,0 procent vid årets slut.
Sven-Arne Svensson, chefekonom vid Erik Penser Bankaktiebolag, sade vid en pressträff att det blir en bra tillväxt 2010, både i Sverige och globalt, men att 2011 kommer att bli svagare.
Under 2010 drivs tillväxten av de finanspolitiska stimulanspaketen, där stimulanserna är större 2010 än 2009, samtidigt som räntorna kommer att vara låga även om de börjar höjas i slutet av året. Dessutom påverkas tillväxten av ett stort positivt lageromslag och förmögenhetsställningen för hushållen ser bättre ut än förra året, efter att bland annat bostadspriserna har stigit
"Mycket av det här återkommer inte 2011. Stimulanspaketen dras tillbaka eller blir i alla fall mindre, räntorna blir högre även om de fortfarande är låga och lageromslaget blir betydligt mindre", sade Sven-Arne Svensson.
För svensk del väntas lagerinvesteringarna bidra med 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten 2010, när lagercykeln börjar svänga om. Nettoexporten förbättras också, vilket är viktigt för Sverige, där exporten står för nästan 50 procent av BNP.
Sven-Arne Svensson konstaterade att KI:s barometrar visar att exportorderingången har ökat de tre senaste månaderna och att importen nu börjar öka på viktiga svenska exportmarknader. En stigande orderingång i kombination med en krona som är väldigt konkurrenskraftig mot framför allt euron talar för en ökning av exporten de kommande åren. En nackdel är att Sverige har en stor export till det ekonomiskt svaga euroområdet, en ljusglimt är dock att Norge nu är Sveriges största exportland.
Riksbanken väntas höja reporäntan första gången i juli, med 25 punkter till 0,50 procent. Sedan väntar ytterligare två 25-punkterhöjningar under 2010. Sedan blir det ytterligare fyra höjningar under 2011, upp till 2,00 procent.
En svag arbetsmarknad med låga löneökningar och haltande privatkonsumtion håller tillbaka Riksbanken från att höja snabbare.
"Jag tror att det finns lite rädsla för att privat konsumtion blir alltför svag", sade Sven-Arne Svensson.
Han sade att inkomstökningarna ser rätt svaga ut framöver med betydligt lägre reallöneökningar när inflationen kommer att lyftas av stigande räntor. Samtidigt sänks pensionerna både 2010 och 2011.
"Det finns inga automatiska drivkrafter för hushållens köpkraft", sade Sven-Arne Svensson.
När det gäller den stundande avtalsrörelsen talar mycket för att löneökningarna växlar ned betydligt från 2007: arbetslösheten är betydligt högre, de offentliga finanserna är sämre och vinstläget inom industrin är klart lägre än 2007
"Jag tycker att det är ganska rimligt att räkna med en halverad löneökningstakt jämfört med 2007", sade Sven-Arne Svensson, som räknar med löneökningar runt 2 procent de kommande åren, vilket dock ändå är tillräckligt för att ge reallöneökningar även 2010.
Dessutom väntas hushållens skuldkvot väntas stiga till över 180 procent i slutet av prognosperioden samtidigt som räntekvoten ökar till 6 procent. Stiger räntorna kraftigare än väntat kan det bli problem, men "jag tror att det här är återhållande för Riksbanken", sade Sven-Arne Svensson.
"Höjer Riksbanken räntorna för mycket kommer räntekvoten att stiga och dämpa disponibelinkomsten ytterligare", sade han.
Han sade att hushållen borde spela en större roll för Riksbanken än företagen. Riksbanken lär mest ha kontakt med större företag och för dem spelar räntan ingen större roll när de fattar investeringsbeslutet, så länge räntan håller sig inom något så när rimliga nivåer.
"Det spelar ingen roll för större företag om räntan är 2 eller 3 procent", sade Sven-Arne Svensson.
Kostnadstrycket väntas minska framöver med en lägre underliggande inflation, även om stigande räntor bidrar positivt till KPI-inflationen från mitten av 2010.
Finanspolitiskt antar Erik Penser Bankaktiebolag att regeringen stimulerar ekonomin med ytterligare 10 miljarder kronor 2010 och sedan 20 miljarder kronor 2011.
NYHETSBYRÅN DIREKT
Han spår uppsving för svensk ekonomi
Erik Pensers chefekonom Sven-Arne Svensson räknar i en färsk konjunkturprognos med en rejäl vändning för svensk ekonomi i år. 2011 väntas dock inte bli lika starkt.
19 januari, 2010
BNP i Sverige väntas öka 3,0 procent i år, efter en beräknad nedgång med 4,5 procent 2009. 2011 väntas därefter en BNP-tillväxt på 2,3 procent.
Det skriver Erik Penser Bankaktiebolag i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.
Den tämligen höga tillväxten globalt förklaras främst av rekordstora finanspolitiska stimulanser, rekordlåga räntor och ett positivt lageromslag.
Även i Sverige gynnas ekonomin av låga räntor, expansiv penningpolitik och positivt lageromslag. Dessutom medför den svaga kronan att svensk exportindustri kommer att vara tämligen konkurrenskraftig.
Förutom lageromslagen är det främst privatkonsumtion och export som bidrar till en tämligen god svensk tillväxt 2010. Investeringarna fortsätter dock att minska.
Reporäntan väntas höjas till 1,0 procent vid årets slut. Under 2011 fortsätter Riksbanken att höja räntan till 2,0 procent vid årets slut.
Sven-Arne Svensson, chefekonom vid Erik Penser Bankaktiebolag, sade vid en pressträff att det blir en bra tillväxt 2010, både i Sverige och globalt, men att 2011 kommer att bli svagare.
Under 2010 drivs tillväxten av de finanspolitiska stimulanspaketen, där stimulanserna är större 2010 än 2009, samtidigt som räntorna kommer att vara låga även om de börjar höjas i slutet av året. Dessutom påverkas tillväxten av ett stort positivt lageromslag och förmögenhetsställningen för hushållen ser bättre ut än förra året, efter att bland annat bostadspriserna har stigit
"Mycket av det här återkommer inte 2011. Stimulanspaketen dras tillbaka eller blir i alla fall mindre, räntorna blir högre även om de fortfarande är låga och lageromslaget blir betydligt mindre", sade Sven-Arne Svensson.
För svensk del väntas lagerinvesteringarna bidra med 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten 2010, när lagercykeln börjar svänga om. Nettoexporten förbättras också, vilket är viktigt för Sverige, där exporten står för nästan 50 procent av BNP.
Sven-Arne Svensson konstaterade att KI:s barometrar visar att exportorderingången har ökat de tre senaste månaderna och att importen nu börjar öka på viktiga svenska exportmarknader. En stigande orderingång i kombination med en krona som är väldigt konkurrenskraftig mot framför allt euron talar för en ökning av exporten de kommande åren. En nackdel är att Sverige har en stor export till det ekonomiskt svaga euroområdet, en ljusglimt är dock att Norge nu är Sveriges största exportland.
Riksbanken väntas höja reporäntan första gången i juli, med 25 punkter till 0,50 procent. Sedan väntar ytterligare två 25-punkterhöjningar under 2010. Sedan blir det ytterligare fyra höjningar under 2011, upp till 2,00 procent.
En svag arbetsmarknad med låga löneökningar och haltande privatkonsumtion håller tillbaka Riksbanken från att höja snabbare.
"Jag tror att det finns lite rädsla för att privat konsumtion blir alltför svag", sade Sven-Arne Svensson.
Han sade att inkomstökningarna ser rätt svaga ut framöver med betydligt lägre reallöneökningar när inflationen kommer att lyftas av stigande räntor. Samtidigt sänks pensionerna både 2010 och 2011.
"Det finns inga automatiska drivkrafter för hushållens köpkraft", sade Sven-Arne Svensson.
När det gäller den stundande avtalsrörelsen talar mycket för att löneökningarna växlar ned betydligt från 2007: arbetslösheten är betydligt högre, de offentliga finanserna är sämre och vinstläget inom industrin är klart lägre än 2007
"Jag tycker att det är ganska rimligt att räkna med en halverad löneökningstakt jämfört med 2007", sade Sven-Arne Svensson, som räknar med löneökningar runt 2 procent de kommande åren, vilket dock ändå är tillräckligt för att ge reallöneökningar även 2010.
Dessutom väntas hushållens skuldkvot väntas stiga till över 180 procent i slutet av prognosperioden samtidigt som räntekvoten ökar till 6 procent. Stiger räntorna kraftigare än väntat kan det bli problem, men "jag tror att det här är återhållande för Riksbanken", sade Sven-Arne Svensson.
"Höjer Riksbanken räntorna för mycket kommer räntekvoten att stiga och dämpa disponibelinkomsten ytterligare", sade han.
Han sade att hushållen borde spela en större roll för Riksbanken än företagen. Riksbanken lär mest ha kontakt med större företag och för dem spelar räntan ingen större roll när de fattar investeringsbeslutet, så länge räntan håller sig inom något så när rimliga nivåer.
"Det spelar ingen roll för större företag om räntan är 2 eller 3 procent", sade Sven-Arne Svensson.
Kostnadstrycket väntas minska framöver med en lägre underliggande inflation, även om stigande räntor bidrar positivt till KPI-inflationen från mitten av 2010.
Finanspolitiskt antar Erik Penser Bankaktiebolag att regeringen stimulerar ekonomin med ytterligare 10 miljarder kronor 2010 och sedan 20 miljarder kronor 2011.
NYHETSBYRÅN DIREKT
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
Volvo Cars
Aktieanalys
Rapporter
Handelsbanken
Marknadsöversikt
1 DAG %
Senast
1 mån
