Inför att det första valet i det som då kallades PPM-systemet skulle genomföras år 2000 rullades en massiv kampanj från norr till söder ut, där svenskarna uppmanades att aktivt välja fonder i det nya systemet. Det var mitt i den bubblande it-yran och it-fonden Robur Contura, som på fem år stigit med 500 procent, blev den mest valda fonden. Och sedan vet vi vad som hände; it-bubblan sprack och ett börsfall följde.

Robur Contura är fortfarande en av de största fonderna i systemet, trots att den rasat med cirka 60 procent sedan start. Att fonden fortfarande är så stor beror helt och hållet på att de som en gång valde den, före it-kraschen, inte har bytt fonder i premiepensionssystemet sedan dess.

"En ganska stor del av svenskarna valde fonder i systemet år 2000, men när de fonder som de valde började prestera dåligt så tog de sig inte ifrån dem", säger Magnus Dahlqvist, professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm.

På ett seminarium hos studieförbundet SNS och institutet för finansiell forskning, SIFR, på torsdagen presenterade han sin undersökning om vilka som blivit premiepensionssystemets vinnare.

Undersökningen visar att mycket aktiva sparare får en betydligt bättre avkastning än de som inte gjort något val alls. Allra sämst har det gått för de som gjorde ett val år 2000 och sedan dess varit passiva.

Skillnaderna i den framtida pensionen kan bli enorma beroende på hur man presterat i premiepensionen. En person kan enligt undersökningen i framtiden få en utbetalning från premiepensionssparandet på 200 kronor extra, medan grannen får 200 000 kronor. Detta trots att de båda betalat in lika mycket i pension, men placerat olika och varit olika mycket aktiva.

Magnus Dahlqvist säger sig vara orolig för de svenskar vars kapital har fastnat i dåliga fonder.

"De som en gång gjorde ett val och som sedan dess inte varit aktiva ses ändå som aktiva sparare av systemet och 2,5 procent av deras lön går varje år till fonder som presterat dåligt i 10 år. Det är oroväckande", säger han och fortsätter:

"Premiepensionssystemets utformning förutsätter att alla sparare agerar rationellt, att de säljer en fond som går dåligt. Men en stor del av spararna agerar inte på det sättet".

Hans förslag på lösning är att de nya premiepensionspengar som i december varje år flödar in till premiepensionssystemet automatiskt ska gå till icke-valsfonden Såfa, som förvaltas av Sjunde AP-fonden, om spararen inte gör något aktivt val. Spararna ska alltså tvingas göra ett nytt val varje gång det är dags för insättning till premiepensionen.

"För att räknas som aktiv borde man tvingas vara aktiv på riktigt", säger Magnus Dahlqvist.

Daniel Barr, numera på Riksgälden men med ett förflutet som chefsekonom på dåvarande PPM, varnar dock för att ett omval i premiepensionssystemet varje gång avsättningar görs skulle leda till stora administrativa problem.

"Det skulle förmodligen belasta systemet enormt, och konton skulle behöva hållas låsta i flera dagar medan bytena genomförs. Premiepensionsvalet år 2000 tog tre månader att genomföra. Mer pengar skulle också flöda in till Såfa, och då lär vi kunna vänta oss en politisk diskussion kring det", säger han.

Inte oväntat ogillas förslaget av Pia Nilsson, , vd för Fondbolagens förening.

"Jag tycker att det behövs göras en gedigen undersökning innan man gör någon ändring, där vi frågar vad de svenska spararna själva vill. Kanske räcker det med en kampanj där man talar om för svenska sparare att det räcker att bara bry sig om premiepensionspengarna lite då och då för att nå ett bättre resultat", säger hon.