Vilket är bäst, värde eller tillväxt? Sedan 1974 och fram till sista augusti i år har MSCI World Growth stigit från 100 till 1 520. Under samma period steg MSCI Value till 2,605 och MSCI World (som inkluderar både tillväxt och värde) till 1 561. Således talar historien för värdeaktier.

Även hos Morningstar talar historien för värdefonder. Den genomsnittliga avkastningen för globala värdefonder under de senaste tio åren och fram till sista september ligger på 78,9 procent. Det är drygt 6 procentenheter bättre än för globala tillväxtfonder.

Men allt är inte rosenrött. Haken med värdefonder är att de under vissa tider kan vara helt ute i kylan - intresset för aktierna blir lågt och tillväxtaktierna springer om. Så skedde exempelvis mot slutet av 90-talet och början av 2000-talet.

"Då sågs vi som den fula ankungen och många undrade vad vi höll på med. Men vi höll oss till vår placeringsstrategi vilket har gett bra betalt sedan dess", säger Frits Carlsen på Sparinvest.

Tittar man tillbaka ett och tre år visar Morningstars fondindex också att tillväxtfonder i snitt har presterat bättre än värdefonder.

Frågan alla ställer sig är när man ska investera i värdefonder. En tumregel är att denna kategori passar bra för långsiktigt sparande, en slutsats som grundas på att värdefonder har gett god avkastning historiskt. Men den aktive placeraren, som tror sig kunna förutspå framtiden, kan även placera kortsiktigt i någon värdefond. Ofta går dessa bättre än tillväxtaktier när marknaden börjar bli mer försiktig. Anledningen är att de anses som en tryggare placering eftersom bolagen går med vinst, har stabila balansräkningar och andra nyckeltal som anses borga för stabilitet.

"Vi rekommenderar inte våra sparare att välja den ena kategorin framför andra. I stället säger vi att en normal placerare bör sprida riskerna genom att placera i bägge. Självklart är en annan lösning att välja en all equity-fond som automatiskt placerar i bägge beroende på vilka aktier som bedöms gå bra framöver", säger Jan Krepp, som var med och lanserade Nordeas valuefonder i Sverige.

Självklart vill alla ha hög avkastning till låg risk. Men alla placeringar i aktier, inklusive värdefonder, innebär hög risk jämfört med räntesparande. Risk mäts bland annat genom måttet standardavvikelse, se faktaruta. Eftersom värdeaktier ofta innebär placeringar i stabila och vinstgivande företag borde denna kategori ha lägre risk än tillväxtfonder. Och det stämmer, enligt Morningstar. En jämförelse mellan globala tillväxtbolagsfonder och värdefonder visar att standardavvikelsen för den förra ligger på 9,9 procent de senaste tre åren. För värdefonder är motsvarande tal 9,2 procent.

Men om globala värdefonder i stället jämförs med en utpräglad högriskmarknad som tillväxtmarknaden Latinamerika ligger standardavvikelsen bland dessa fonder betydligt högre, 21,8 procent.

Däremot anser Jan Krepp att värdefondernas risk i förhållande till index ofta är högre. Det betyder att värdefondernas avkastning skiljer sig mot den avkastningen som en marknad som helhet ger, till exempel MSCI World eller MSCI Europe.

"En följd av att vi konsekvent följer vår värdeinriktade investeringsprocess är att vi verkligen fokuserar på bolag, inte på att följa index. Vilka bolag vi väljer och hur mycket vi placerar i respektive bolag bestäms enbart av vad våra analyser visar. Därmed skiljer sig utvecklingen ofta från index, vilket är positivt", säger Jan Krepp

Henrik Norberg