Det var ingen munter läsning vi fick oss till del när Konjunkturinstitutet släppte nya siffror över utvecklingen i svensk ekonomi på . Konfidensindikatorn för näringslivet sjönk hela 9 enheter under andra kvartalet och har därmed fallit 15 enheter från toppnoteringen fjärde kvartalet 2010.

Visserligen har månadsrapporterna indikerat den här utvecklingen, men den stora nedgången lyckades ändå överraska de flesta analytiker.

Även bland hushållen försämrades humöret och optimismen sjönk kraftigt i juli. Därmed förstärktes den trend med allt sämre framtidsförväntningar som vi sett sedan början av det här året.

Men det är framför allt synen på svensk ekonomi i stort som tagit smällen. Överraskande nog steg faktiskt förväntningarna på den egna ekonomin - om än med knappa 0,2 enheter.

Det är viktigt att framhålla att dagens siffror i bägge fallen ligger klart över det historiska genomsnittet och att Konjunkturinstitutet framhåller att läget för svensk ekonomi trots allt är fortsatt starkt med god tillväxt.

Det bekräftas också i dagens siffror över detaljhandel och arbetslöshet från SCB. Arbetslösheten sjönk i juni till 7,5 procent i säsongrensade termer, från 7,7 procent i maj.

Samtidigt steg försäljningen i detaljhandeln i volym med 3,4 procent, vilket gör juni månad till en av årets starkaste försäljningsmånader. Försäljning i löpande priser var dock betydligt svagare och det kan förklara en hel del av den ökade pessimism som vi ser hos handlarna i Konjunkturinstitutets undersökning.

Vi vill dock peka på två tendenser i dagens rapporter från Konjunkturinstitutet som gör oss oroliga inför framtiden.

Den första tendensen är att den nedgång av humöret bland både företag och hushåll som vi sett sedan en tid tillbaka accelererar. Den typen av trender brukar tyvärr visa sig vara uthålliga och vi kan därför räkna med sämre siffror framöver.

Det som skulle kunna vända på steken är exempelvis en ökad global tillväxt, betydligt svagare krona, sänkta räntor eller andra ekonomisk-politiska stimulanser. Förutom mindre skattesänkningar under nästa år ser inget av de övriga ut att bli aktuellt, utan snarare går det mesta åt fel håll.

Det andra som slår en är bredden i nedgången. I näringslivet är det i stort sett ingen bransch som uppvisar en positiv trend samtidigt som hushållen blir allt mindre optimistiska. Det här betyder att olika sektorer av ekonomin nu riskerar att börja påverka varandra negativt och därmed förstärks sannolikt den negativa trenden.

Hur Riksbanken kommer att agera på de nya siffrorna är svårt att veta. På Placera.nu anser vi att argumenten för ytterligare räntehöjningar har försvagats betydligt i och med dagens siffror. Och till lite dystrare framtidsförväntningar kan dessutom läggas lägre inflationsförväntningar.

Vi hoppas givetvis att Riksbanken gör samma tolkning som vi gör, men är högst osäkra på om det kommer att inträffa redan till septembermötet. Vi förstår heller inte vilken skada det skulle göra att avstå en räntehöjning den 7 september för att avvakta ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen. Framför allt viktigt nu när den senaste statistiken ofta är skakiga sommarsiffror.

Den enda potentiella skadan skulle väl vara på egot hos en eller annan direktionsmedlem.