REDAKTIONEN SVARAR: Hej, dina frågor är bra och det är säkert många med dig som undrar samma saker. Tyvärr finns det inga enkla svar. Det beror mycket på dig själv, hur aktiv och intresserad du är. Men man kan säga att man kan vara både långsiktig och aktiv och kortsiktig och aktiv.

En viktig fråga man måste besvara är hur länge pengarna ska placeras. Ska de inte användas de närmaste tio åren blir de långsiktiga av bara farten. Hur aktiv man ska vara under de tio åren beror sedan på hur intresserad och påläst man är. De som följer marknadernas utveckling veckovis eller månadsvis och tycker sig kunna urskilja vinnarmarknader och vinnarfonder från sina förlorarkollegor kan tjäna på att byta fonder och marknader.

De som inte alls är aktiva och intresserade utan sparar för att de vet att det aktiesparande på sikt (nästan alltid) ger högre avkastning än bankboken har mycket att vinna på att vara passiva och inte försöka tajma marknaderna. För dem passar breda fonder bäst, till exempel globala aktiefonder. Då överlämnar man marknadsvalen åt förvaltarna. Globala aktiefonder toppar sällan listorna, men de återfinns också sällan bland förlorarfonderna. Avkastningen kommer att vara relativt jämn över tiden, i aktiemarknadsmått mätt.

Den största faran för passiva, oengagerade sparare är om de plötsligt bli aktiva. Det sker oftast om de väljer högriskfonder, till exempel bransch- eller tillväxtmarknadsfonder. När de har fallit mycket är risken stor att den passive spararen tröttnar och säljer i hopp om att hitta en bättre placering. Oftast byter hon då till någon fond som har gått bäst de senaste tre månaderna eller den senaste månaden. Risken är stor att de fonder som har gått bäst inte fortsätter utan vänder ned. Vill det sig riktigt illa säljer den oengagerade aktiva spararen på botten och köper på toppen. På sikt blir det förödande för kapitalet.