När Riksbanken sänkte reporäntan i december med 0,25 procentenheter till 1,75 procent så försäkrade Riksbankchef Stefan Ingves att det inte blir några höjningar i år, men inte heller några fler sänkningar. Istället kommer höjningarna komma igång igen i slutet av 2013, enligt nuvarande räntebana.

Men knappast någon prognosmakare tror på Riksbankens ord. Flera institut har en tid talat om en reporänta på 1 procent i sommar, och på måndagen stack Danske Bank ut hakan och talade om en reporänta på så lågt som 0,5 procent om ett halvår.

Och hushållen verkar lita mer på marknaden än på Riksbanken. Det säger Tor Borg, ränteanalytiker på bolåneinstitutet SBAB.

"Hushållen läser tidningarna där det står om eurokris och lågkonjunktur, och får ett krismedvetande som gör att man tror på fler sänkningar", säger Tor Borg.

Enligt honom tar det sig uttryck i att hushållen under 2011 års sista två månader i allt större utsträckning valde bolån med tre månaders bindningstid. Sett till helåret 2011 blev de längre bindningstiderna de mest populära, eftersom Riksbanken under större delen av året aviserade nya räntehöjningar.

Många såg då med oro stigande bolåneräntor framför sig, något som förstärktes av att bankerna också adderade högre marginaler på bolånen under året, till viss del en följd av högre kapitalkrav.

Men sedan tonläget förändrats kring konjunkturen och ekonomin även hos Riksbanksdirektionen så vände hushållen. När direktionen i december sänkte reporäntan kom svenskarnas vändning som ett brev på posten.

Hos SBAB ökade andelen rörliga bolån kraftigt, från 53 procent till 64 procent i december, samtidigt som bolån med bindningstider på 1-4 år minskade sin andel från 44 procent i november till 34 procent.

Även Gunilla Nyström, privatekonom på SEB, märker en minskad benägenhet hos hushållen att binda sina bolån.

"Svenskarna är nu inställda på lågkonjunktur och särskilt efter den senaste räntesänkningen i december så reviderade hushållen ned sina ränteförväntningar", säger Gunilla Nyström.

Men enligt henne är hushållens ränteförväntningar framöver ungefär i linje med Riksbankens räntebana, något som syntes i bankens färska Boprisindikator. Faktum kvarstår dock att även SEB:s bolånekunder i högre utsträckning väljer rörligt bolån än tidigare.

"Min bild är också att andelen rörliga bolån ökade mot slutet av året. Endast fem procent av våra kunder planerar att binda sitt bolån den närmaste tiden, vilket är en extremt låg siffra", säger Gunilla Nyström.

Svenskarnas benägenhet att välja rörliga bolån under förra årets sista månader liknar det beteende låntagarna hade under finanskrisen i oktober och november 2008. Då liksom nu var den tvååriga bolåneräntan lägre än den rörliga räntan, men trots det valde hushållen att hålla sina lån rörliga.

Det var ett klokt beslut, eftersom Riksbanken sedermera sänkte reporäntan i rask takt, från 4,75 procent till 0,25 procent på knappt nio månader.

"Folk har Riksbankens agerande då i färskt minne, då man snabbt sänkte räntan till en mycket låg räntenivå", tror SBAB:s Tor Borg.

Själv tror han att Riksbanken kommer att sänka räntan till 1 procent redan i april, och ger därmed hushållen rätt i sitt agerande.

"Trots att bankerna har högre bolånemarginaler idag än tidigare så kommer vi att få se att bolåneräntorna hänger med ned. Även om styrräntan bara kommer ner till 1 procent under 2012 kan det visa sig att den kortaste bindningstiden på tre månader kommer att vara ett bra val", säger Tor Borg.