Det svenska finansiella systemet är motståndskraftigt men det finns risker för stabiliteten. De två största riskerna är bankernas beroende av finansiering från marknaden och hushållens stora skulder.

Det skriver Finansinspektionen, FI, i sin Stabilitetsrapport på torsdagen.

En stor och sammanlänkad banksektor, som är beroende av marknadsfinansiering, är känslig för händelser i omvärlden och utgör en risk för Sverige. Som FI tidigare kommunicerat måste därför svenska banker ha större buffertar med kapital och likvididet än de miniminivåer EU kräver.

En del av de nya kraven är att bankerna ska avsätta 1 procent extra kapital i den så kallade kontracykliska kapitalbufferten. Förslag på ett sådant krav skickas i dag ut på remiss.

Svenska banker har förbättrat sin likviditet de senaste åren, vilket har stärkt motståndskraften. Samtidigt anser FI att bankerna bör fortsätta arbetet med att förlänga sin finansiering.

FI ser även med oro på hushållens stora skulder. FI har därför infört en rad åtgärder de senaste åren, som bolånetaket, höjda riskvikter på bolån och amorteringsplaner. Åtgärder som nu måste få tid att verka och utvärderas.

"Om det behövs kommer FI att göra mer. Nya åtgärder kan då komma att riktas mot hushållen och deras förmåga och vilja att låna. Det är samtidigt viktigt att också andra åtgärder som skatte- och bostadspolitiken ses över för att komma åt drivkraften bakom hushållens stora skulder", skriver FI.

FI konstaterar att höga bolåneskulder ökar risken i hushållens ekonomi genom ökad känslighet för bostadsprisfall, räntehöjningar och arbetslöshet. Hushållen har samtidigt stora tillgångar och god betalningsförmåga, vilket bland annat FI:s bolåneundersökning visar. FI:s stresstester visar att de flesta hushållen klarar stora räntehöjningar och hög arbetslöshet, även i kombination med bostadsprisfall.

"FI bedömer därför att hushållens skuldsättning framför allt innebär risker för realekonomin, snarare än stora kreditförluster på bankernas bolån. Risken för realekonomin handlar framförallt om att skuldsatta hushåll som en följd av exempelvis ett boprisfall eller högre räntor kan komma att minska sin konsumtion. Detta får då negativa konsekvenser för tillväxten", står det i rapporten.

FI anser att de olika åtgärder som har vidtagits för att minska riskerna med hushållens skuldsättning i dagsläget är tillräckliga, men att det är viktigt att följa hur utlåningen till hushållen utvecklar sig. I den fortsatta uppföljningen är FI:s årliga bolåneundersökning en viktig del.

"Om situationen tydligt försämras kan ytterligare åtgärder bli aktuella. Om en sådan situation skulle uppstå ser FI det som mest effektivt att adressera hushållens förmåga och vilja att ta på sig skuld, till exempel genom amorteringskrav,begränsningar av lånebelopp, räntebetalningar i förhållande till inkomst eller en skärpning av bolånetaket", skriver FI.

De konstaterar samtidigt att åtgärder som syftar till att öka utbudet av bostäder samt skatte- och avdragsförändringar förmodligen skulle vara mer träffsäkra för att dämpa riskerna kopplade till hushållens skuldsättning på sikt."Eventuella nya åtgärder måste dock införas försiktigt, ett steg i taget, så att deras verkan kan följas upp och konjunkturåterhämtningen inte äventyras", skriver FI.