Den senaste uppdateringen visar att hushållens skuldsättning fortsätter att öka snabbare än inkomsterna samt att skuldsättningen är störst bland låginkomsthushåll, unga hushåll och hushåll i storstäder.

Det skriver Peter van Santen och Dilan Ölcer, verksamma vid Riksbankens avdelning för penningpolitik och avdelning för finansiell stabilitet, i en ekonomisk kommentar.

De konstaterar att under de senaste tolv månaderna har den genomsnittliga skuldkvoten ökat med 5 procentenheter, till 343 procent. De lägre inkomstgrupperna har högst skuldkvoter men skillnaden i skuldkvotsnivåer mellan olika inkomstgrupper minskar.

Nästan 50procent av hushållen minskar inte sin bolåneskuld, men sedan 2015 har andelen hushåll som minskar sin bolåneskuld ökat.

För att få en bättre bild av riskerna med alltmer skuldsatta hushåll började Riksbanken 2013 att samla in kreditinformation om samtliga låntagare från de åtta största bankerna. Genom dessa data har Riksbanken kunnat studera hur skuldsättningen har förändrats över tid samt hur den varierar mellan olika inkomst- och åldersgrupper samt mellan olika regioner och banker.