Internationella valutafonden, IMF, sänker prognosen för den globala BNP-tillväxten i år till 4,3 procent, från tidigare 4,4 procent. För 2012 lämnas BNP-prognosen oförändrad på 4,5 procent jämfört med vårprognosen i april.

Det framgår av en prognosuppdatering som IMF presenterade på fredagen.

IMF skriver att aktiviteten i den globala ekonomin bromsar in tillfälligt, samtidigt har nedåtriskerna åter ökat och den globala expansionen är fortsatt obalanserad.

"Tillväxten i många utvecklade ekonomier är ännu svag, med tanke på djupet i recessionen. Utöver detta är den milda inbromsning som observerats under det andra kvartalet 2011 inte uppmuntrande", skriver IMF.

Fonden konstaterar att prognosjusteringarna som helhet är små, förändringar i olika länder motverkar varandra.

"Men den större än väntade svagheten i USA:s aktivitet och den förnyade finansiella volatiliteten beroende på oron om djupet i de finanspolitiska utmaningarna i euroområdets periferi utgör större nedåtrisker. Risker kommer också från ihållande finansiella obalanser och obalanser i de finansiella sektorerna i många utvecklade ekonomier, samtidigt som tecknen på överhettning börjar bli allt mer uppenbara i många tillväxt- och utvecklingsländer", skriver IMF.

Fondens recept är omfattande justeringar - trovärdig och balanserad finanspolitisk konsolidering och reparation och reformering av de finansiella sektorerna i många utvecklade länder. I tillväxt- och utvecklingsländer krävs samtidigt snabbare makroekonomisk policyåtstramning och rebalansering av efterfrågan för att säkra sysselsättningstillväxt på medellång sikt.

IMF konstaterar vidare att den globala inflationen ökade från 3,5 procent fjärde kvartalet 2010 till 4,0 första kvartalet 2011, vilket var mer än 0,25 procentenheter högre än vad som antogs i IMF:s vårprognos i april.

Inflationsökningen har främst drivits av större råvaruprisökningar än väntat, men kärninflationen har också stigit i ett antal länder.

Råvarupriserna sjönk dock tillbaka i maj efter kraftiga ökningar till och med i april. Enligt IMF förklaras korrektionen delvis av att spekulativa derivatpositioner avvecklades i takt med generellt ökad finansiell volatilitet och tecken på svagare ekonomisk aktivitet.

Takten i finanspolitisk konsolidering är ojämn bland utvecklade länder, där många gör stadiga framsteg medan andra behöver fördubbla ansträngningarna, och ytterligare en del länder behöver påbörja sina, skriver IMF i en uppdatering av sin Fiscal Monitor Report.

I många utvecklade länder är en konsolidering klart på väg, vilket gradvis hjälper till att hejda uppgången i statsskuldens andel av BNP. Detta gäller i synnerhet länder i Europa och i Kanada. Något uppreviderade tillväxtutsikter för 2011 och 2012 i en del kärnländer i Europa och starkare intäktstillväxt leder till lägre underskott än tidigare antagits.

I Italien och Spanien har utgiftsprognoserna reviderats ned i ljuset av den senaste tidens utfall och annonserandet av fler detaljerade åtgärder för utgiftskontroll. I Storbritannien ligger konsolideringen fortsatt på den utstakade vägen.

Mindre positiva nyheter kommer från en del länder där statsskuldens andel av BNP har reviderats upp på grund av påverkan på de offentliga finanserna från stödet för den finansiella sektorn, till exempel gäller detta Tyskland och Spanien.

"Samtidigt som det finns tecken på att återhämtningen har stärkts, behöver länderna i Europa framhärda i sina justeringsansträngningar och arbeta tillsammans för att nå en avgörande lösning om en sammanhängande och alleuropeisk ansats för krishantering", skriver IMF.

I länder som Grekland och Portugal indikerar nedreviderade tillväxtprognoser och finansiella spänningar ett behov av ytterligare konsolideringsåtgärder. Portugal spår i sitt program att underskottet ska kunna sjunka till 3 procent av BNP under 2013, ett år senare än i det ursprungliga stabilitetsprogrammet. Målet är också att förbättra den internationella konkurrenskraften och sysselsättningen genom att skifta tyngdpunkten i beskattningen från arbete till inhemsk konsumtion.

I Grekland väntas ytterligare konsolidering minska underskottet från 10,4 procent av BNP 2010 till 7,5 procent under 2011, och därmed behålla regeringens budgetmål för 2011 och på medellång sikt.

Det har också funnits ett ökat intresse att ha privatiseringar som källa till finansiering, där myndigheterna annonserat en plan för privatiseringsintäkter motsvarande 6,5 procent av BNP under två år. Detta är ett ambitiöst mål, men saknar inte föregångare: sammanlagda intäkter på över 5 procent av BNP under en tvåårsperiod har samlats in under 20 tidigare tillfällen i Europa.

I USA har underskottsprognosen för 2011 justerats ned betydligt, där intäktsutfallen kommit in starkare och utgifterna blivit mindre omfattande än tidigare antagits. Som ett resultat väntas det konjunkturjusterade underskottet för 2011 inte längre ingripa på den finanspolitiska stimulansen jämfört med situationen under 2010. Därmed behövs också mindre abrupta finanspolitiska justeringar för 2012 än vad som tidigare antagits.

"För att försäkra finanspolitisk uthållighet är det brådskande att brett politiskt stöd arbetas fram för ett sammanhängande och balanserat paket av specificerade åtgärder för att underbygga en trovärdig medelfristig konsolideringsplan med mål (till exempel ett uttryckligt skuldmål) som stöttas av kongressen", skriver IMF.

IMF konstaterar att i många tillväxtländer fortskrider konsolideringsprocessen i en lämplig takt, men i en del länder behöver finanspolitiken stramas åt i snabbare takt än vad som nu väntas, för att minska överhettningsrisker.