"Riskerna mot

utsikterna är fortsatt på nedsidan", skriver IMF, med chefen Dominique Strauss-Kahn, i rapporten.

Globalt väntas BNP

sjunka med 1,1 procent i år för att sedan växa med 3,1 procent nästa år. Detta innebär en upprevidering från -1,4 procents BNP-tillväxt 2009 och 2,5 procent tillväxt 2010, som IMF räknade med i en prognosuppdatering den 8 juli.

IMF skriver att

den globala ekonomin nu verkar växa igen, med en stark uppgång i Asien och stabilisering eller mer modesta uppgångar på andra håll. Tillväxten drivs nu av en återhämtning inom industrin och en vändning i lagercykeln, samtidigt som det finns vissa tecken på att detaljhandeln gradvis stabiliseras, att konsumentförtroendet återvänder och att bostadsmarknaderna är starkare.

Den stora frågan

nu är enligt IMF om denna initiala återhämtning kommer att bli bestående. Deras egna prognoser är en medelväg mellan att uppgången förebådar en stark återhämtning och att det kommer ett bakslag när stimulanserna gradvis fasas ut och efterfrågan inte klarar av att ta fart på grund av begränsad tillgång på krediter.

"Det är en återhämtning,

men den kommer att vara svag med historiska mått", skriver IMF och tillägger att återhämtningen kommer att präglas av fortsatta kreditrestriktioner och den kommer till en början inte heller att skapa nya jobb.

Även om nedåtriskerna

minskar är de fortsatt en källa till oro, enligt IMF. På kort sikt är de största riskerna att återhämtningen stannar av och att deflationskrafterna befästs.

"Ett alltför tidigt

tillbakadragande av den ackommoderande penning- och finanspolitiken verkar vara en signifikant risk eftersom den policydrivna återhämtningen skulle kunna misstas för en stark återhämtning", skriver IMF och tillägger att det också kan finnas motstånd mot att förlänga stödet tillräckligt länge för att den privata efterfrågan ska ta återhämta sig uthålligt.

Bland övriga nedåtrisker

finns att arbetet med att återställa balansräkningarna kan undermineras av stigande arbetslöshet, en oväntat stor uppgång i betalningsinställelser på bolån och kommersiella fastigheter och fler konkurser.

"För banker som

bara är svagt kapitaliserade kan detta leda till än stramare finansiella förhållanden", skriver IMF och tillägger att den svaga världsekonomin nu också är extra känslig för andra chocker, som den nya influensan eller geopolitiska spänningar.

På kort sikt återfinns

även oljepriset som ett orosmoln för marknaden, där IMF utgår från att priset inte stiger mycket mer än det redan gjort. Oljepriserna är dock mer en risk på lite längre sikt, där ett ekonomiskt uppsving kan få priserna att återigen stiga kraftigt. Dessutom finns risker för ökad protektionism i spåren av stigande arbetslöshet och ökade sociala problem.

En annan risk

på marknaden är inflationen och att centralbanker måste strama åt mer än väntat för att kuva inflationstrycket. Det finns dock även uppåtrisker, där särskilt de kraftiga stimulanserna skulle kunna leda till en stark återhämtning av förtroendet på finansmarknaderna vilket skulle kunna få konsumtion och investeringar att stiga kraftigt i både utvecklade länder och tillväxtekonomier.

"Precis som förtroendekrisen

underskattades i nedåtspiralen kan återställandet av förtroendet också underskattas under återhämtningen", skriver IMF.

NYHETSBYRÅN DIREKT