Det skrev IMF:s chefsekonom Olivier Blanchard på en blogg på söndagen, efter sammanbrottet i trojkans förhandlingar med Grekland.

"Det finns en klar gräns vad de (långivarna) är villiga att göra", skrev han.

Erbjudandet som IMF, EU-kommissionen och ECB gav den grekiska regeringen i förra veckan speglar dessa överväganden. Grekland skulle få två ytterligare år att nå målet på 3,5 procents primärt budgetöverskott till 2018. Årets budgetmål sänktes till 1 procent.

"Vi anser att även de lägre, nya målen inte kan nås på ett trovärdigt sätt utan omfattande reformer av momsen - som rör en breddning av basen - och en ytterligare anpassning av pensionerna", skrev Olivier Blanchard.

"Varför insistera på pensionerna? Pensioner och löner utgör omkring 75 procent av primära utgifter. De andra 25 procenten har redan skurits ned till benet", fortsatte han.

Pensionsutgifterna utgör över 16 procent av Greklands BNP och transfereringar från budgeten till pensionssystemet är nära 10 procent av BNP. IMF anser att en sänkning av pensionsutgifterna på 1 procent av BNP behövs.

Samtidigt måste europeiska långivare gå med på betydande ytterligare finansiering och skuldlättnader för att hålla skulden uthållig, skrev Olivier Blanchard.

"Vi anser att med det befintliga förslaget kan skuldlättnader uppnås genom en förlängning av skuldbetalningarna till lägre räntor", skrev han.

"Varje ytterligare sänkning därutöver av målet för det primära budgetöverskottet nu eller senare skulle antagligen kräva skuldnedskrivningar (haircuts)", avslutade han.