Den ekonomiska återhämtningen löper så här långt ungefär i linje med förväntningarna, men nedåtriskerna är förhöjda.

De flesta avancerade ekonomier och några tillväxtekonomier står fortsatt inför stora justeringar, inklusive att stärka hushållens balansräkningar, att stabilisera och därefter reducera höga offentliga skulder och att reformera de finansiella systemen.

Det skriver Internationella valutafonden, IMF, i sin höstprognos som publicerades på onsdagen.

"I många av dessa länder är de finansiella sektorerna fortsatt mycket känsliga för chocker, och tillväxten verkar vara på väg att bromsa in i takt med att policystimulanserna avtar", skriver IMF.

G20-länderna har satt upp mål om en "stark, balanserad och uthållig tillväxt", men att uppnå detta är inte lätt. Det skriver IMF:s chefekonom Olivier Blanchard i ett förord till höstprognosen.

Det ställer krav på två fundamentala och svåra rebalanseringsakter; för det första en intern balansering, där privat efterfrågan måste stärkas för att ge utrymme för finanspolitisk konsolidering, för det andra en extern balansering mellan underskotts- och överskottsländer.

Chefekonomen konstaterar att dessa rebalanseringsakter går för långsamt; den privata efterfrågan är svag i de avancerade ekonomierna, nettoexporten bidrar inte till tillväxten i stora utvecklade länder, många tillväxtländer har fortsatt stora överskott i bytesbalanserna och svarar på kapitalinflöden genom att ackumulera reserver snarare än att låta växelkurserna appreciera.

"Resultatet är en återhämtning som varken är stark eller balanserad och löper risken att inte bli uthållig", skriver Olivier Blanchard.

Han konstaterar att under det senaste året så har lageruppbyggnad och finanspolitiska stimulanser drivit återhämtningen.

"Den första går mot sitt slut, den andra håller på att långsamt fasas ut. Konsumtion och investeringar måste nu ta ledningen. Men i de flesta avancerade ekonomier leder svag konsumtion och investeringar, tillsammans med små förbättringar i nettoexporten, till låg tillväxt. Arbetslösheten är hög och sjunker knappt", skriver chefekonomen.

Globalt väntas BNP stiga med 4,8 procent i år för att sedan växa med 4,2 procent nästa år. Detta innebär en marginell justering från 4,6 procents BNP-tillväxt 2010 och 4,3 procent tillväxt 2011, som IMF räknade med i en prognosuppdatering i juli.

IMF skriver att riskerna mot dessa prognoser lutar över mot nedsidan, men sannolikheten för en kraftig global inbromsning, inklusive stagnation eller nedgång i de avancerade ekonomierna, "förefaller vara låg".

Inför resten av 2010 och 2011 ser IMF en inbromsning på grund av att lageruppbyggnaden väntas avta och finanspolitiska stimulanser avvecklas, och samtidigt råder fortsatt osäkerhet på finansmarknaderna. Efter en inbromsning på kort sikt ser IMF en ökad aktivitet 2011, men i de avancerade ekonomierna blir tillväxten trög i historiska jämförelser.

Med tanke på att styrräntorna redan ligger nära noll i de flesta större ekonomier räknar IMF med att centralbankerna kan behöva utnyttja sig av ytterligare okonventionella åtgärder om den privata efterfrågan avtar.

"Dessutom måste en finansiell justering inledas på allvar 2011. Specifika planer för att sänka framtida budgetunderskott är brådskande för att skapa finanspolitiskt manöverutrymme", skriver IMF.