"Riksbankens bedömning är att den sammantagna effekten av negativa räntor på bankers lönsamhet är begränsad och till och med kan vara positiv, och att de svenska bankernas funktion i den penningpolitiska transmissionsmekanismen består även vid en negativ styrräntenivå."

Det skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapport som publicerades i samband med torsdagens räntebesked.

Kritiken om att negativa räntor motverkar sitt syfte - eftersom de påstås pressa bankernas lönsamhet vilket skulle kunna leda till högre utlåningsräntor och lägre utbud av krediter - märks främst i euroområdet, skriver Riksbanken.

Men Riksbanken anser att lönsamhetsproblemen bland banker i euroområdet förklaras av mer fundamentala problem med en stor andel dåliga lån i kombination med höga kostnader.

För svenska banker medför fallande räntor att finansieringskostnaderna sjunker. Räntemarginal bör därmed endast i begränsad utsträckning påverkas.

"Däremot innebär en pressad inlåningsmarginal ett minskat räntenetto. Men samtidigt ökar låneefterfrågan vid lägre räntor vilket kan leda till större utlåningsvolymer. Ökade utlåningsvolymer förbättrar resultatet", skriver Riksbanken som lägger till att lönsamheten påverkas positivt om nyutlåningen sker till större räntemarginal än tidigare.

Avgifts‐ och provisionsintäkter tenderar dessutom öka i lågräntemiljöer, bland annat då efterfrågan kan öka på kapitalförvaltningsverksamhet och investmentbanktjänster.

Låga räntor har också en positiv effekt på marknaden för svenska företagsobligationer, vilket medför höjda avgiftsintäkter för de svenska storbankerna som har en betydande emissions- och rådgivningsverksamhet, tillägger Riksbanken.