"Vår plan är att i början av 2014 vara fullt finansierade för att driva våra projekt i två år. Det behöver inte nödvändigtvis bli genom en företrädesmission", säger bolagets vd Daniel Teper.

För åtta år sedan gick det problemdrabbade svensk-amerikanska forskningsföretaget Maxim Pharmaceuticals ihop med det tidigare privatägda amerikanska forskningsbolaget Epicept. De gamla ägarna i Maxim fick 28 procent av aktierna i den nya skapelsen som fortsatte som noterat bolag men under namnet Epicept.

För en månad sedan hade EpiCept, efter ett antal nyemissioner, nått vägs ände och gick samman med det tidigare privatägda israeliska företaget Immune Pharmaceuticals. Epicepts gamla ägare fick 19 procent av aktierna i det sammanslagna bolaget som ny handlas på Stockholmsbörsen under namnet Immune Pharmaceuticals.

Det innebär att den aktieägare som varit med sedan Maxim-tiden till dagens svensk-amerikansk-israeliska bolag är utspädd till nära 95 procent, oaktat de riktade nyemissioner som Epicept genomförde.

Frågan är varför ett privatägt företag med forskning i Israel och huvudkontor i USA tar över ett svensk-amerikanskt bolag?

"Vi hade sedan tidigare en relation till Karolinska Institutet och uppskattar kvaliteten på svensk forskning. Vårt mål är att bygga en forskningsportfölj och ett globalt team med människor som vet hur man arbetar effektivt och samordnat."

Att det blev EpiCept var lite av tillfälligheter men ett företag som är noterat såväl i USA som i Sverige innebär access till två komplementära kapitalmarknader. Och Immune tyckte att dess forskning var mer intressant än vad aktiemarknaden tyckte vid tillfället.

"EpiCept hade en del tillgångar som vi tyckte var undervärderade. Amiket (mot neuropatisk smärta vid behandling med cancerläkemedel) var redo för fas III men det kunde inte gå vidare utan finansiering. Det är inte vår kärnverksamhet men det bör går att realisera värden ur projektet", säger

Det nya Immune är i viss mån en fortsättning på gamla Maxim Pharmaceuticals genom att bolaget forskar på nya läkemedel mot immunsjukdomar och cancer. Däremot är det Immune som fört in bertilimumab och teknologiplattformen Nanomabs i det nya bolaget.

Nanomabs är en teknologi som handlar om att addera nanopartiklar till ett läkemedel och därigenom se till att det hittar till, och koncentreras i, celler som angripits av cancer. När det fungerar blir det som en målsökande robot som minskar skadan på friska celler. Teknologin är inlicensierad från Jerusalems universitet och har ännu inte prövats på människa.

Bertilimumab befinner sig i klinisk fas II på två olika indikationer; tarmsjukdomen ulcerös kolit samt pemfigus, en ovanlig hudsjukdom som ger hudutslag och blåsor. Detär en monoklonal antikropp som ursprungligen kommer från Cambridge Antibody Technology, ett forskningsföretag som köptes upp av Astrazeneca. Substansen licensierades ut till iCo Therapeutics 2007, som fyra år senare licensierade ut den till Immune för användning utanför ögats sjukdomområden.

Gemensamt för de två sjukdomsindikationerna är att det handlar om autoimmuna sjukdomar, alltså att kroppens eget immunförsvar löper amok och angriper den egna vävnaden. Vanlig behandling idagsläget är steroider vilket kan innebära oönskade bieffekter.

Immune räknar med att kunna presentera data från den pågående fas II-studien på Pemfigus under första halvåret nästa år. Eftersom det är en mycket ovanlig sjukdom ligger det i planen att det ska få status som särläkemedel och att det inte behövs många patienter i en slutligt klinisk studie.

De 15 patienterna i fas II kommer att öka med ytterligare 50 i fas III, enligt Daniel Teper som pekar på relativt låga kostnader och korta ledtider för att driva projektet genom hela den regulatoriska fasen.

"Ovanliga sjukdomar är något som intresserar de stora läkemedelsföretagen", säger han och bedömer att läkemedlet kan vara lanserat om tre år ifall projektet lyckas.

För den större indikationen ulcerös kolit är planen att väntas fas II-data i slutet av 2014 eller början av 2015. Här är inte ambition att ta projektet vidare till slutlig fas III-prövning i egen regi utan att hitta en partner på basis av de resultat som den pågående studien visar.  

Utan eventuella intäkter från försäljningar av projekt eller tidiga utlicensieringar kommer Immune Pharmaceuticals att behöva kapitalförstärkningar på ungefär 25 miljoner dollar för att driva projekten i två år. I runda slängar handlar det om ett kapitalbehov på 10 miljoner dollar första året och 15 miljoner dollar andra året.

Daniel Teper pekar på fördelarna att vara noterat i både Sverige och USA. Den amerikanska börsen har vaknat till liv på allvar och ett flertal läkemedelsutvecklare har gått till börsen på sistone, bland andra Bind Therapeutics som i förra veckan tog klivet in på Nasdaq.

Bind är det forskningsbolag som Daniel Teper tycker liknar Immune. Bolaget har också en plattform för att med nanoteknik styra läkemedel till sjuka celler. Det mest framskridna projektet ligger i klinisk fas II-prövning och siktar in sig på breda indikationer som lung- och prostatacancer.

Det faktum att Bind kunde ta in 70 miljoner dollar från amerikanska investerare i samband med noteringen, visar på ett investerarintresse för läkemedelsutveckling. Samtidigt konstaterar Immunes vd Daniel Teper att tillgången till den svenska finansmarknaden tillät  Epicept att behålla sin starka aktieägarbas och därmed bli en plattform för europeiska investerare i Immune.