Klockan 09.30 på onsdag släpps Riksbankens beslut om styrräntan. Det verkar som att de svenska storbankerna är rörande överens i sina prognoser och de alla förväntar sig en sänkning på 0,25 procentenheter till 2%.

Den svenska ekonomin har långsamt börjat återhämta sig, men omvärldsläget är fortsatt präglat av osäkerhet som påverkar den svenska investeringsviljan. I måndags presenterade SCB siffror som visar att den svenska ekonomin mattades av under årets första kvartal. Under början av kvartalet sjönk BNP svagt jämfört med kvartalet innan men SCB visar även att det skedde en ljusning mot slutet av kvartalet.

I april började BNP-indikatorn att öka och detta drivs av en ökad hushållskonsumtion i kombination med högre produktion av varu- och tjänsteproducenter i näringslivet, enligt Sanna Bennis, nationalekonom på SCB.

Svagt återhämtande ekonomi bäddar för räntesänkning

SCB:s konjunkturklocka visar att den svenska konjunkturen nu är i en återhämtningsfas, där konjunkturen befinner sig under sin långsiktiga trend, men med flera indikatorer som visar på en positiv riktning. Dock är det fortsatt en volatil omvärld Sverige verkar i och företag uttrycker oro inför omvärldsläget enligt Riksbanken.

Detta är den svenska och globala kontexten till det kommande räntebeskedet från Riksbanken. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, tror att Riksbanken kommer följa de prognoser som bankerna gjort.

"Jag hoppas ju att det blir en räntesänkning och jag lutar åt att det blir det", säger Lars Calmfors till Placera.

Han menar att det som skulle tala emot en sänkning är om Riksbanken skulle vara rädd för det som händer i Mellanöstern nu och att högre oljepriser skulle dra upp inflationen. Lars Calmfors poängterar dock att detta inte skulle vara något som räntepolitiken biter på i första hand, utan det skulle då mest påverka växelkursen för den svenska kronan.

"Det ser ändå ut som att vi har fått ner inflationen och det är inte några starka inflationsimpulser internt i Sverige. Och mycket talar ju för ändå att konjunkturuppgången fördröjs av allt det som händer med Trump och så vidare. Då tycker jag att första försvarslinjen mot det bör vara penningpolitiken och inte finanspolitiken", fortsätter han.

Växelkursen framåt

Många semesterfirare är kanske rädda för att kronan ska falla mot euron igen i sommar. Lars Calmfors menar dock att kronan ser relativt stabil ut nu. "Den verkar ju ändå nu rätt stabilt ha parkerat sig under 11 kronor per euro. Jag är ju inte förvånad egentligen i någon mening. För den har ju varit oförklarligt svag", säger han till Placera

Dock så är det svårt att förklara den plötsliga förändringen i växelkursen.

"Jag har, precis som alla andra, svårt att förstå varför marknaderna just nu kommer på att vi har starka statsfinanser – det verkar ju inte så troligt. Men det finns ju stora element av oförutsägbarhet. Det är mycket förväntningar och förväntningar om andras förväntningar som spelar in. Då kan det bli så här", säger han.

Lars Calmfors avslutar med att han anser att den svenska kronans nuvarande ställning mot euron visar att de som tidigare hävdade att kronan alltid kommer vara svag, har haft fel. SCB:s senaste partisympatimätning visade att svenskarnas stöd för euron har minskat och enbart 32 % av svenskarna vill ha euron. När Placera frågar Lars Calmfors om han har någon åsikt om Sverige borde byta till euron hänvisar han till en studie han gör på eurons införande som kommer publiceras i höst och säger att han återkommer med ett svar när studien är klar.