Grekland förkastade ett krav från övriga euroländer att landet begär en sex månaders förlängning av det nuvarande stödprogrammet.

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem sade vid en presskonferens efter eurogruppens möte att bollen nu ligger hos Grekland.

"Det var en mycket stark åsikt i eurogruppen att nästa steg måste komma från grekerna", sade han.

"Vi har denna vecka på oss. Vi kan hålla ett eurogruppsmöte på fredag. Men då måste det komma en begäran från Grekland om ett nytt program", fortsatte Jeroen Dijsselbloem.

Bland övriga euroländers finansministrar var stödet också kraftigt för att det bästa alternativet är att nuvarande stödprogrammet förlängs, sade han.

Mer tid behövs och en förlängning ger en tidsbuffert. Tiden kan användas till att förhandla fram ett nytt arrangemang, som den grekiska regeringen har efterfrågat, sade Jeroen Dijsselbloem.

Samtidigt är stödprogram flexibla och det befintliga kan ändras så att det är mer förenligt med den nya grekiska regeringens syn.

"Vi är öppna för att diskutera att ersätta vissa åtgärder med andra. Men det får inte ske unilateralt utan överenskommelse med Greklands internationella partners och de måste vara fullt finansierade", sade Jeroen Dijsselbloem.

Greklands finansminister Yanis Varoufakis har sagt att 70 procent av det nuvarande programmet är acceptabelt.

Ekonomikommissionär Pierre Moscovici sade att de återstående 30 procent är en betydande del att diskutera. Men de förberedande diskussionerna på tjänstemannanivå hade inte kunnat reda ut vad den grekiska regeringen finner acceptabelt.

I Grekland framkallar själva ordet "program" motvilja, precis som ordet "trojka".

"Ett överbryggnadsarrangemang låter mycket som en förlängning av programmet. Vi kan trixa med ord men det måste finnas åtaganden från den grekiska regeringen", sade Jeroen Dijsselbloem.

Det nuvarande programmet är också en bra utgångspunkt om vilka åtaganden Grekland har. Programmet har även juridisk betydelse i olika nödlånefonder.

"Efter att ha lyssnat till den grekiske ministern tror jag att en förlängning är möjlig", sade Jeroen Dijsselbloem.

Ett nytt stödprogram för Grekland kommer inte att se avsevärt annorlunda ut. Det kommer fortfarande att fokusera på en uthållig budget, förbättrad konkurrenskraft och en stabil finanssektor, sade Jeroen Dijsselbloem.

Dessutom finns det pengar innestående i programmet. Om det grekiska programmet löper ut den sista februari förfaller 14,6 miljarder euro. Den består av den sista delutbetalningen av nödlånet på 1,8 miljarder euro, ECB:s vinster från köp av grekiska obligationer på 1,9 miljarder euro, samt 10,9 miljarder euro för rekapitalisering av grekiska banker.

IMF-chefen Christine Lagarde, som också deltog i presskonferensen, sade att IMF:s program löper till mars 2016. Men inga delutbetalningar görs eftersom IMF väntar på att Grekland ska uppfylla vissa åtaganden.

Jeroen Dijsselbloem avfärdade spekulationer om att ett toppmöte om Grekland för ledarna från euroländerna kommer att kallas in nästa vecka av Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

"Donald Tusk har ingen sådan avsikt. Han lämnar det helt i händerna på finansministrarna", sade Jeroen Dijsselbloem.

Bland övriga frågor på eurogruppens dagordning fanns en begäran från Poprtugal att betala tillbaka sina nödlån till IMF i förväg. Portugal lånar nu billigare på finansmarknaden. Eurogruppen godkände detta.

Den grekiske finansminister Yanis Varoufakis räknar med att Grekland och övriga euroländer hittar en kompromiss i slutändan.

"Utan tvekan kommer vi inom 48 timmar hitta en ordalydelse som kommer runt dödläget och kan gå fram mot ett arrangemang som är bra för Grekland och Europa", sade han vid en presskonferens efter eurogruppens möte på måndagen.

"Inget gott har någonsin kommit från ett ultimatum i EU:s historia. Europa kommer att göra sitt vanliga trick. Vi kommer att mötas halvvägs", sade han.

Men han sade att det var upp till eurogruppen att ta initiativet - trots att eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem sade tvärtom, att bollen ligger hos Grekland.

Yanis Varoufakis sade att det är upp till eurogruppen att definiera vad de erbjuder. Eurogruppens löfte om "viss flexibilitet" i det befintliga stödprogrammet är alltför "dunkelt", fortsatte han.

Den grekiske finansministern var beredd att skriva under på stående fot ett förslag som ekonomikommissionär Pierre Moscovici lade fram på eftermiddagen. Förslaget förlängde det rådande "lånearrangemanget" i fyra månader så att ett nytt "kontrakt" mellan Grekland och euroländerna kunde förhandlas fram under tiden.

Lånearrangemanget skulle ha specifika villkor. Grekland var beredd att lova att inte avvika från budgetramen. Samtidigt motsatte sig Yanis Varoufakis att skära ned de lägsta pensionerna eller höja moms i turistsektorn.

Men detta förslag från Pierre Moscovici drogs tillbaka och ersattes av Jeroen Dijsselbloems förslag som krävde en förlängning av stödprogrammet.

"Vi anser att programmet inte kan avslutas på ett bra sätt och vi ombads skriva under på en förlängning av programmet", sade Yanis Varoufakis.

"Europa måste göra sig av med programmet som inte fungerar", förklarade han.