Det är FT:s Washingtonkorrespondent Shawn Donnan som reder ut några vanliga missförstånd angående händelseförloppet om Grekland inte genomför dagens betalning motsvarande närmare 1,6 miljarder euro till IMF.

Han fastslår att en missad betalning kan få allvarliga konsekvenser. Grekland kommer omedelbart förlora tillgång till IMF:s resurser och landet kan förlora sin rösträtt i fonden, och till och med sparkas ut om situationen inte blir löst snabbt.

Deadline för dagens betalning sammanfaller med när IMF:s huvudkontor i Washington stänger, klockan 18.00 lokal tid, midnatt svensk tid och klockan 1.00 på onsdag grekisk tid.

Det finns ingen "nådeperiod", FT:s korrespondent noterar att vissa analytiker har tolkat IMF:s riktlinjer för missade betalningar som att Aten skulle ha 30 dagar på sig att göra betalningen innan IMF:s styrelse informeras. Men enligt IMF-företrädare är dessa riktlinjer föråldrade.

"Om betalningen inte kommer in kommer IMF-chefen Christine Lagarde omedelbart informera styrelsen. Det kan få konsekvenser för default-klausuler i de överenskommelser som villkorar de lån som getts till Aten av vissa europeiska kreditgivare", skriver Shawn Donnan.

Han konstaterar vidare att vissa bedömare tolkar IMF:s språkbruk om en missad betalning, "going into arrears" (ungefärligen kontraktsbrott) som att det inte motsvarar "default".

"Men detta är bara en lingvistisk distinktion. IMF-företrädare är tydliga med att det skulle betraktas som motsvarigheten till en default. De skulle bara inte kalla det så", skriver FT-korrespondenten.

Han konstaterar vidare att om Grekland missar dagens IMF-betalning så skulle vara den största betalning som någon IMF-låntagare någonsin har missat. Grekland är också IMF:s största låntagare, med skulder på cirka 35 miljarder euro.

Shawn Donnan konstaterar vidare att IMF inte omförhandlar betalningsplaner för sina medlemmar.

"Senareläggningar av betalningar har inte godkänts av IMF:s styrelse på 30 år", inskärpte Christine Lagarde när Grekland föreslog detta i april.

Samtidigt finns dock vissa stadgar i IMF-reglerna som kan tillåta senare betalningar, men dessa har inte använts på länge eller inte alls.

IMF har dock använts sig av oklara regler tidigare i fråga om Grekland. Exempelvis är dagens betalning på nära 1,6 miljarder euro ett resultat av en "hopslagningsmanöver" som lade ihop samtliga Greklands betalningar i juni till en. Den manövern användes senast i fråga om Zambia på 1980-talet, och även seniora IMF-företrädare hade inte hört talas om en sådan procedur innan den fördes på tal av Grekland.

Detta beteende har dock retat IMF-medlemmar bland utvecklingsländerna, som också har klagat över att Grekland har tillåtits högre skulder än vad som skulle tillåtas för länder utanför Europa.

"Allt som kan betraktas som specialbehandling av Grekland kommer sannolikt att leda till ännu större ilska bland utvecklingsländer. Det kan innebära ytterligare ett slag mot fondens trovärdighet hos en viktig och ökande grupp och tvinga européerna till betydande eftergifter framöver för att säkra IMF:s integritet", skriver Shawn Donnan.