Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 1,25 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 14 analytiker räknade 13 med att styrräntan skulle lämnas oförändrad, medan en räknade med räntan skulle sänkas 0,25 procentenheter, till 1,00 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 5 september 2012, då den sänktes med 0,25 procentenheter.

Riksbanken sänker däremot den så kallade räntebanan som är en slags prognos om hur direktionen ser reporäntans utveckling i dagsläget.

Kvartalsgenomsnittet för det fjärde kvartalet i år sänks till 1,2 från tidigare 1,3 procent. Snitträntan för det fjärde kvartalet nästa år sänks till 1,3 från 1,6 procent. För fjärde kvartalet 2014 sänks prognosen till 1,9 procent från 2,3. Prognosen för fjärde kvartalet 2015 är slutligen en genomsnittlig reporänta på 2,6 procent.

Direktionen var oenig i beslutet om reporäntan. Lars EO Svensson reserverade sig och förordade att räntan skulle sänkas till 0,75 procent, medan Karolina Ekholm ville sänka till 1,00 procent.

Direktionen var också oenig i beslutet om räntebanan, Lars EO Svensson och Karolina Ekholm reserverade sig.

Lars EO Svensson förordade en räntebana som ligger på 0,50 procent från och med första kvartalet 2013 till och med första kvartalet 2014 och sedan stiger till en nivå på 1,50 procent i slutet av prognosperioden.

Karolina Ekholm förordade en räntebana där reporäntan sänks ytterligare till 0,75 procent och som ligger kvar där till och med slutet av 2013 och sedan successivt höjas till en nivå på 1,75 procent i slutet av prognosperioden.

Lars EO Svenssons motiv är att hans bedömning över utländska styrräntor längre fram och euroområdets tillväxt är för höga i den penningpolitiska rapporten. Han hävdar att hans räntebana ger en KPIF-inflation närmare målet och en arbetslöshet som är närmare långsiktigt hållbar nivå.

Karolina Ekholm motiverar sin reservation med att hennes räntebana ger en högre KPIF-inflation och lägre prognos för arbetslösheten, vilket utgör en bättre avvägd penningpolitik.

Svensk ekonomi har hittills visat motståndskraft mot skuldkrisen i Europa, men nu dämpas den svenska exporten tydligt av den svaga utvecklingen i euroområdet.

Det framgår av Riksbanken tredje penningpolitiska rapport för året som presenterades på torsdagen.

"Konsekvenserna för ekonomin som helhet mildras dock av att hushållen har en relativt god köpkraft. Sammantaget utvecklas svensk ekonomi framöver ungefär på det sätt som Riksbanken tidigare har förväntat", skriver Riksbanken.

Riksbanken bedömer att den svenska BNP-tillväxten kommer att ha uppgå till +0,9 procent 2012, +1,8 procent 2013, +2,7 procent 2014 och +2,9 procent 2015. I den penningpolitiska uppföljningen i september såg Riksbanken en BNP-tillväxt på +0,4 2012 +1,9 procent 2013 och 2,8 procent 2014.

BNP-tillväxten i hela världen väntas bli +3,3 procent 2012, +3,6 procent 2013, +4,1 procent 2014 och 4,3 procent 2015. I april såg Riksbanken en världstillväxt på +3,5 procent 2012, 3,8 procent 2013 och 4,3 procent 2014.

Riksbanken konstaterar att sysselsättningen har ökat, men antalet personer i arbetskraften har ökat ännu mer och därför har arbetslösheten stigit.

"Återhämtningen på arbetsmarknaden väntas nu bli trögare, vilket bland annat hänger samman med att det finns tecken på att det blivit svårare för arbetssökande att hitta de lediga jobben", skriver Riksbanken.