Dagens beslut från Riksbanken att inte sänka räntan var väntat men ändå tycks många marknadsaktörer vara lite tagna på sängen av det mjuka räntebesked som Riksbanken valde att leverera. Det har bidragit till ett kraftigt fall för kronan och sjunkande marknadsräntor.

Innan riksbanksbeslutet publicerades kostade exempelvis en euro 8,38 kronor för att under dagen ha rört sig kring 8,46. Samtidigt har tvåårsräntan sjunkit från 0,91 till 0,83 procent. I bägge fallen rör det sig om ovanligt stora dagsrörelser.

Att räntebanan sänktes spelar givetvis störst roll för synen på Riksbankens agerande. En första räntehöjning dröjer numera till andra halvåret 2014, vilket är nästan ett år längre fram än i prognosen från februari.

Att banken dessutom sänker prognosen för räntebotten för styrräntan från 0,95 till 0,94 procent kan tyckas som en mindre petitess i sammanhanget. Ändå kan det tolkas som en signal om att ett ny räntesänkning närmat sig.

Hade bankens ekonomer velat hade man lika gärna kunnat behålla en räntebotten på 0,95, eller varför inte de 0,96 som fanns i ännu tidigare prognoser. Är det inte en ren räknemiss - vilket vore förödande för bankens trovärdighet - så bör det tolkas som att en räntesänkning har närmat sig.

Vi på placera.nu höjer sannolikheten för en ny räntesänkning från kanske knappt 10 procent till 50 procent. Ett ytterligare skäl för en höjd sannolikhet för säkning är att Riksbanken mer tydligt betonar kronstyrkans roll för inflationsutvecklingen samt att man betonar att företagen tycks ha svårt att föra vidare sina kostnadsökningar till konsumentledet givet ett generellt sett svagt efterfrågeläge.

Mot en ny räntesänkning talar i sin tur att Riksbanken åter betonar riskerna med hushållens skuldsättning och att en låg ränta över tid riskerar att bidra till att nya obalanser byggs upp. Här skickar man åter ut en from förhoppning om att andra myndigheter ska agera för att stävja skulduppbyggnaden.

För den som sitter med bolån betyder dagens besked från Riksbanken att rörliga boräntor återigen  framstår som det kanske mest attraktiva alternativet på bolånemarknaden. Det finns dessutom gott om marginal för bankerna att sänka både de rörliga och fasta boräntorna ytterligare.

Vår förhoppning till myndigheterna blir i sin tur att hålla lite koll på den närmast skamlösa ökning av bankernas räntemarginal som skett sedan marknadsräntorna började sjunka i mitten av februari. Men det är kanske att hoppas för mycket nu när bolånetagare blivit närmast allmänt villebråd i den ekonomisk-politiska debatten. 

Vill du leta efter det billigaste bolånet? Klicka här.