De senaste månaderna har bostadspriserna och hushållens skuldsättning ökat snabbt. Stigande inkomster, låga räntor och en hög efterfrågan på bostäder i många storstäder väntas bidra till att bostadspriserna fortsätter att stiga de kommande åren.

Det skriver Riksbanken i den penningpolitiska uppföljning som publicerades i samband med räntebeskedet på tisdagen.

"Detta bidrar också till att hushållens skulder och förmögenhet ökar. Finansinspektionens förslag på amorteringskrav väntas endast ha en marginellt dämpande effekt på ökningstakten i huspriserna och hushållens skuldsättning under prognosperioden", skriver Riksbanken.

Riksbanken skriver vidare att skulderna som andel av disponibel inkomst, skuldkvoten, har stigit det senaste året efter att ha varit relativt oförändrad sedan mitten av 2010.

"De kommande åren väntas skulderna öka snabbare än inkomsterna och skuldkvoten stiger därför, till drygt 187 procent i slutet av 2017. Jämfört med bedömningen i oktober är skuldkvoten uppreviderad framför allt på grund av att SCB reviderat ner de disponibla inkomsterna", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att den låga räntan ger fortsatt stimulans åt konjunkturen men bidrar även till att trenden med stigande bostadspriser och skuldsättning hos hushållen förstärks. "Sårbarheten i svensk ekonomi ökar därmed."

Krav på ytterligare åtgärder för att minska riskerna upprepas, åtgärder som behöver införas gradvis under en längre period, men ansvaret för detta vilar på andra politikområden än penningpolitiken.

"Bland de tänkbara åtgärderna finns en skärpning av bolånetaket, en begränsning av andelen bolån till rörlig ränta, en justering av ränteavdragen, en höjning av miniminivåerna i bankernas kvar-att-leva-på-kalkyler samt en utökad boendebeskattning. Dessutom är åtgärder som ökar utbudet av bostäder och leder till en bättre fungerande bostadsmarknad nödvändiga för att på sikt åstadkomma en varaktig lösning som minskar riskerna med hushållens skuldsättning", skriver Riksbanken.