Enligt SME Direkts

enkät bland 14 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter, till 2,00 procent.

Riksbanken ändrade

senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 19 april 2011, då den höjdes med 25 punkter.

Den så kallade räntebanan,

som är Riksbankens egen prognos över den framtida räntan, lämnas oförändrad.

Det innebär att

en reporänta på 2,30 procent väntas i slutet av året, 2,90 procent i det tredje kvartalet 2012, 3,4 procent i tredje kvartalet 2013 och 3,80 procent i tredje kvartalet 2014.

"Den samlade bilden

av de ekonomiska utsikterna är i grova drag densamma som i april. Prognosen för reporäntan har därför lämnats oförändrad i förhållande till den penningpolitiska uppföljningen. Men som alltid bygger prognoserna för ekonomin och penningpolitiken på den information som i dagsläget är känd och ny information framöver kan leda till att dessa prognoser ändras", skriver Riksbanken.

Riksbanken skriver att

om den idag höga KPI-inflationen mer påtagligt påverkar olika aktörers långsiktiga inflationsförväntningar och lönebildningen kan penningpolitiken behöva stramas åt mer än i huvudscenariot i den penningpolitiska rapporten. Om å andra sidan omvärldskonjunkturen blir svagare till följd av att till exempel de statsfinansiella problemen i euroområdet förvärras, då kan reporäntan behöva höjas i en långsammare takt framöver.

Riksbanken räknar

med en KPI-inflation på 3,2 procent i år, 2,8 procent 2012 och 2,7 procent 2013. KPIF, som inte inkluderar effekten av Riksbankens egna räntehöjningar väntas bli 1,6 procent i år, 1,7 procent 2012 och 2,0 procent 2013.

Om den idag höga KPI-inflationen påverkar olika aktörers långsiktiga inflationsförväntningar och lönebildningen, kan penningpolitiken komma att behöva stramas åt mer än i huvudscenariot i den penningpolitiska rapporten, skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att KPI-inflationen är hög idag till följd av stigande bostadsräntor.

Olika mått på underliggande inflation är samtidigt lägre, eftersom kronan har stärkts det senaste året och det inhemska kostnadstrycket är lågt.

Inflationstrycket väntas stiga under prognosperioden, i takt med att de lediga resurserna i ekonomin minskar och löneökningstakten ökar.

Riksbanken påpekar att i perioder med stora ränteförändringar ger KPIF en bättre bild av inflationstrycket.

"För att stabilisera inflationen runt målet på två procent och resursutnyttjandet kring en normal nivå, behöver reporäntan gradvis höjas", skriver Riksbanken.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden har varit stark sedan hösten 2009, och de antal arbetstillfällen som förlorades i krisen är nu mer än återhämtade. Det skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapporten.Trots den starka utvecklingen av antalet sysselsatta är sysselsättningsgraden fortfarande lägre än före krisen, vilket beror på ökande befolkning. Efterfrågan på arbetskraft är dock fortsatt stark och antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar i ekonomin bedöms stiga även under de närmaste åren, skriver Riksbanken.