"För det första bör deras kapitalkrav skärpas, bland annat genom att ett minimikrav för bruttosoliditet införs. Dessutom bör storbankerna minska sina strukturella likviditetsrisker och öka sin motståndskraft mot kortfristig likviditetsstress i svenska kronor", skriver Riksbanken i sin stabilitetsrapport.

Bland Riksbankens rekommendationer upprepas att Finansinspektionen, FI, bör införa ett bruttosoliditetskrav för svenska storbanker på 4 procent från januari 2016 och 5 procent från januari 2018.

Även att FI bör fastställa det kontracykliska buffertvärdet till 2,5 procent upprepas.

Buffertriktvärdet indikerar för närvarande att den svenska kontracykliska kapitalbufferten bör vara 1,5 procent.

"Riksbankens beräkningar visar att storbankernas kapitalkrav på koncernnivå endast skulle öka med några tiondels procentenheter i förhållande till de totala tillgångarna om den kontracykliska kapitalbufferten sattes till 2,5 procent", skriver Riksbanken.

Finansinspektionen bör enligt Riksbanken också utöka kraven på likviditetstäckningsgrad, Liquidity Coverage Ratio (LCR), till att också omfatta svenska kronor. Kravet bör ställas till 60 procent, enligt Riksbanken.

"Den senaste tidens generella förbättring av LCR i kronor tyder dessutom på att det inte finns några betydande hinder på de finansiella marknaderna mot att införa ett krav på åtminstone 60 procent", skriver Riksbanken som vidare rekommenderar att svenska storbanker fortsätter att minska sina strukturella likviditetsrisker och klarar miniminivån på 100 procent i Net Stable Funding Ratio (NSFR).

Samtidigt som högre kapitalkrav kan stärka bankernas motståndskraft bedöms det inte få någon betydande effekt på utbudet av lån och därmed hushållens skuldsättning.

"Det är nödvändigt att regeringen och riksdagen snarast ser till att ett amorteringskrav kan införas. Under tiden bör bankerna se till att hushållen amorterar på sina lån, åtminstone i enlighet med FI:s förslag till amorteringskrav", skriver Riksbanken.