Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 1,00 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 14 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle lämnas oförändrad.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 17 december 2012, då den sänktes med 0,25 procentenheter.

Direktionen var oenig i beslutet om reporäntan. Karolina Ekholm och Martin Flodén ville sänka till 0,75 procent.

Direktionen var också oenig i beslutet om räntebanan, Karolina Ekholm och Martin Flodén reserverade sig.

Karolina Ekholm förordade en räntebana som ligger på 0,75 procent till och med tredje kvartalet 2014, och som sedan successivt höjs till cirka 2,40 procent i slutet av prognosperioden.

Karolina Ekholms motiv är att hennes räntebana ger en högre KPIF-inflation och lägre prognos för arbetslösheten, vilket utgör en bättre avvägd penningpolitik.

Martin Flodén förordade en räntebana som ligger på 0,75 procent till och med tredje kvartalet 2014 och att reporäntan sedan höjs snabbt mot räntebana i den penningpolitiska rapportens huvudscenario. Den räntebana Martin Flodén förespråkade var den räntebana som redovisades som alternativ lägre bana i den penningpolitiska rapporten.

Martin Flodén motiverar sin reservation med att en sådan räntebana skulle medföra en prognos där KPIF-inflationen snabbare återgår till 2 procent och resursutnyttjandet blir mer balanserat. Det skulle också minska risken för det tar lång tid innan räntan kan höjas från dagens låga nivåer.

Införandet av nya makrotillsynsverktyg kommer på ett eller annat sätt att påverka förutsättningarna för penningpolitiken, men hur och i vilken takt är svårt att avgöra i nuläget. Riksbanken kommer även fortsättningsvis att behöva följa och analysera risker och motståndskraft i det finansiella systemet.

Det skriver Riksbanken i en fördjupning i den penningpolitiska rapporten som publicerades på torsdagen.

Riksbanken skriver att det fortfarande bara finns en begränsad erfarenhet av hur makrotillsynen fungerar i praktiken och att den akademiska forskningen på området samtidigt är i sin linda, vad gäller både empiriska och teoretiska studier.

"Men i takt med att olika makrotillsynsverktyg införs och kunskapen ökar om hur de fungerar i praktiken, kommer konsekvenserna för penningpolitiken att gradvis bli tydligare", skriver Riksbanken.

Banken påpekar vidare att deras uppgifter och mål är oförändrade, efter att Finansinspektionen nu fått huvudansvaret för makrotillsynsverktygen. Riksbanken kommer även fortsättningsvis att arbeta för att upprätthålla stabiliteten i det finansiella systemet.

"Precis som tidigare kommer Riksbanken att behöva följa och analysera risker och motståndskraft i det finansiella systemet, dels för att se hur dessa påverkar den allmänna ekonomiska utvecklingen och därmed penningpolitiken, dels för att bidra till att främja den finansiella stabiliteten", skriver Riksbanken.

Inflationen i Sverige är låg och mätt som KPIF väntas den vara runt 2 procent ytterligare en tid, men väntas därefter stiga efterhand.

Det framgår av Riksbankens tredje penningpolitiska rapport för året, som publicerades på torsdagen.

"När konjunkturen förbättras stiger importpriser och löner snabbare. Svenska företag har då också lättar att föra över sina kostnadsökningar till priser. Det gör att inflationen väntas nå 2 procent under 2015", skriver Riksbanken.

Riksbanken beslutade att behålla reporäntan på 1,0 procent.

Enligt Riksbankens prognos uppgår inflationstakten i Sverige, mätt som KPI, till 0,0 procent 2013, +1,2 procent 2014, +2,7 procent 2015 och +2,9 procent 2016. I den penningpolitiska uppföljningen i september såg Riksbanken en KPI-inflation på +0,1 procent 2013, +1,3 procent 2014 och +2,6 2015.

Inflationstakten mätt som KPIF beräknas uppgå till +0,9 procent 2013, +1,3 procent 2014, +1,9 procent 2015 och +2,0 procent 2016. I september såg Riksbanken en KPIF-inflation på +1,0 procent 2013, +1,4 procent 2014 och +1,9 procent 2015.

Riksbanken baserar sin prognos på att KIX-index väntas uppgå till 102,7 2013, 102,3 2014, 101,5 2015 och 101,2 2016. I september såg Riksbanken ett KIX-index på 102,7 2013, 102,1 2014 och 101,2 2015.

Det genomsnittliga oljepriset väntas bli 109 dollar per fat 2013, 105 dollar 2014, 99 dollar 2015 och 95 dollar 2016. I septemberuppföljningen pekade prognoserna mot 109 dollar per fat 2013, 105 dollar 2014 och 99 dollar 2015.

Riksbanken konstaterar att kronan har försvagats något mot euron, vilket sannolikt kan kopplas till en större benägenhet bland investerare att placera inom euroområdet under sommaren och hösten. Samtidigt har dock kronan stärkts mot en generellt svagare dollar. I nominella KIX-termer är koronan i stort sett oförändrad sedan i september och alltjämt något svagare än i våras, i synnerhet mot euron.