Det räcker inte med makrotillsynsåtgärder för att dämpa riskerna med hushållens skuldsättning, det behövs också strukturreformer på den svenska bostadsmarknaden som förbättrar balansen mellan utbud och efterfrågan.

Det sade riksbankschefen Stefan Ingves vid en webbsänd pressträff på onsdagen med anledning av den nya finansiella stabilitetsrapporten.

"Utan ytterligare åtgärder av de slag som vi har tagit upp kan det vara svårt att med enbart makrotillsynsverktyg hantera riskerna med hushållens skulder", sade han.

Enligt Riksbanken behöver det byggas mer bostäder samtidigt som det befintliga beståndet utnyttjas bättre. Dessutom behöver beskattningen av bostadssektorn, reavinstskatt, fastighetsskatt och ränteavdrag, ses över.

Bostadspriserna och hushållens skuldsättning fortsätter att öka, vilket har gjort både hushåll och banker mer sårbara. Därför behövs åtgärder både för att minska riskerna med hushållens ökade skuldsättning och stärka motståndskraften hos svenska banker.

"Om så inte sker kommer obalanserna att öka, vilket i förlängningen kan bli mycket kostsamt för samhällsekonomin", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att svenska bostäder är högt värderade i ett historiskt perspektiv. Sannolikheten för ett prisfall är därmed förhöjd.

Riksbanken vill se en kombination av åtgärder inom olika politikområden för att minska riskerna med hushållens skuldsättning.

"Det behövs åtgärder som angriper de bakomliggande orsakerna till skuldsättningen, exempelvis riktade mot bostadsmarknaden för att få en bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Det behövs även skattereformer som minskar hushållens vilja eller förmåga att skuldsätta sig", skriver Riksbanken.

Riksbanken noterar vidare att ett skuldkvotstak skulle kunna vara ett effektivt verktyg för att begränsa riskerna. Det är också viktigt att Finansinspektionen får den beslutskraft som behövs för att bedriva en effektiv makrotillsyn.

Riksbanken betonar också vikten av att bankerna har god motståndskraft och banken förordar därför starkt att det införs ett bruttosoliditetskrav som komplement till de riskvägda kapitalkraven.

"Detta för att de riskvägda kapitalkraven har brister som kan medföra att bankerna har för lite kapital. Det finns även skäl att överväga ytterligare skärpningar av det riskvägda kapitalkravet", skriver Riksbanken, som också betonar vikten av att bankerna har tillräckligt med likviditet för att hantera alla likviditetsrisker.