Den samlade bilden av konjunktur- och inflationsutsikterna för svensk ekonomi är i stort sett oförändrad sedan den penningpolitiska rapporten i juli.

"För att inflationen ska stiga mot målet behöver reporäntan vara låg en lång tid framöver. Reporäntan lämnas därför oförändrad på 0,25 procent. Liksom i föregående prognos är det först mot slutet av 2015, när inflationen är tydligt högre, som det bedöms vara lämpligt att börja höja räntan."

Det skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på torsdagen.

Riksbanken beslutade på onsdagen att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent. Räntebanan justerades ned något mot slutet av prognosperioden.

Riksbanken skriver att en svagare utveckling i omvärlden innebär att reporäntebanan är marginellt lägre från mitten av 2016 jämfört med bedömningen i juli.

"I slutet av prognosperioden bedöms reporäntan uppgå till drygt 2 procent. I ett historiskt perspektiv är det en ovanligt låg reporänta i ett skede då konjunkturen är relativt god och KPIF-inflationen är nära 2 procent", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att inflationen är fortsatt låg, men har de senaste månaderna blivit lite högre än väntat. Tillväxten i omvärlden väntas som helhet stiga successivt de närmaste åren. Signalerna från USA och Storbritannien är fortsatt starka, men utsikterna för euroområdet har försämrats efter ett svagt andra kvartal och till följd av den pågående konflikten i Ukraina. Sammantaget är prognosen för omvärlds-BNP något lägre än i juli.

"En lägre tillväxt i euroområdet dämpar den redan svaga exportutvecklingen i Sverige. Det bidrar till att BNP-tillväxten väntas bli något lägre jämfört med i tidigare bedömning. Samtidigt väntas konsumtion och bostadsinvesteringarna fortsätta att öka i god takt", skriver Riksbanken.

Riksbanken noterar samtidigt att arbetsmarknaden har utvecklats något bättre än väntat under sommaren och arbetslösheten har börjat minska.

Riksbanken fortsätter att varna för att det låga ränteläget innebär risker förknippade med hushållens höga skuldsättning.

"För att minska dessa risker krävs ytterligare åtgärder riktade direkt mot hushållens efterfrågan på krediter. Därutöver krävs reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad. Ansvaret för detta vilar på regeringen och andra myndigheter", skriver Riksbanken.