Det är tydligt attdet svenska ramverket för makrotillsyn har stora brister i målformuleringen, processerna för tilldelning av verktyg, tydlighet i ansvarsfördelningen och legal status.

"Detta är problematiskt då det har bidragit till att fördröja åtgärder som kan motverka hushållens höga och växande skuldsättning."

Det sade riksbankschefen Stefan Ingves i ett tal på onsdagen, enligt ett förskrivet anförande.

Han sade att handelar Riksbanksutvärderarna Mervyn King och Marvin Goodfriends bedömning om att såväl mandat och ansvarsfördelning för makrotillsynen behöver ses över.

"Utan att gå närmare in på deras konkreta rekommendationer, kan jag konstatera att det utifrån ett samhällsekonomiskt effektivitetsperspektiv vore lämpligt att utnyttja kunnandet, erfarenheterna och resurserna inom makrotillsynsområdet som Riksbanken har i egenskap av centralbank på ett bättre sätt än vad som görs i dag", sade Stefan Ingves.

Han sade att det finns många sätt att göra det, varav det mest effektiva på sikt "sannolikt vore att slå samman Riksbanken och finansinspektionen". Det skulle samla kompetensen och stärka Sveriges röst internationellt.

Stefan Ingves konstaterar att det visserligen vore en långtgående förändring, "men när omvärlden förändras behöver ju också myndighetsstrukturen ibland göra det samma".

Han konstaterade att de hittillsvarande erfarenheterna av det svenska ramverket för makrotillsyn visar "klara brister i beslutskraft". Ett tydligt exempel är de utdragna diskussionerna om införande av ett bindande amorteringskrav. En viktig orsak till problemet är att målformuleringen är för otydlig och snäv.

"Exempelvis bör det tydliggöras att makrotillsynsverktyg ska få användas, inte enbart för att hantera risker mot den finansiella stabiliteten, utan också för att minska risker som den finansiella sektorn skapar i realekonomin. Det måste också vara tydligt att makrotillsynen omfattar hela det finansiella systemet och inte endast kreditmarknaden", sade Stefan Ingves.