Ett välkommet

inslag i den internationella debatten om reglering av banker är att man diskuterar att efter krisen generellt höja kapitalkraven och skärpa kvalitetskraven på det kapital som ska räknas in kapitalbasen. Det sade riksbankschefen Stefan Ingves på torsdagen, enligt ett förskrivet anförande.

Han sade att

lärdomar från krisen också pekar på att kraven på bankernas likviditetshantering behöver skärpas. Han betonade samtidigt att merparten av de regelförändringar som han diskuterar i anförandet inte bör genomföras förrän situationen i det finansiella systemet har stabiliserats. Stefan Ingves konstaterade vidare att han i sitt yrkesliv varit med om två finansiella kriser i Sverige.

"Det är minst

en kris för mycket och jag vill definitivt inte vara med om en tredje", sade han.

Stefan Ingves

påpekade att de svenska storbankernas tillgångar har ökat från 120 procent av BNP 1993 till 240 procent 2003 och därefter ytterligare till 370 procent av BNP 2008. Den finansiella krisen innebär sannolikt att ökningstakten blir långsammare en tid, men det historiska mönstret talar för att den finansiella sektorn förblir stor eller fortsätter att växa.

"Det här betyder

att den finansiella sektorn har stor betydelse för folkhushållet, och det är alltså rimligt att staten lägger sig i hur det finansiella systemet fungerar", sade riksbankschefen.

Han upprepade

vidare sitt tidigare budskap om att reporäntan är ett för trubbigt instrument för att förebygga systemrisker som en långvarigt obalanserad utveckling på bostadsmarknaden. Endast om systemrisken är sådan att den påverkar Riksbankens möjlighet att klara inflationsmålet och stabilisera läget i realekonomin bör ändringar i reporäntan komma i fråga.

NYHETSBYRÅN DIREKT