Sedan slutet av september har Tokyobörsens Nikkei 225-index stigit 52 procent. För de flesta svenska investerare har dock värdeökningen varit väsentligt sämre. Skälet är att den faktor som sparkat igång ekonomisk framtidstro i Japan också har sänkt värdet på utlänningars investeringar.

När liberalen Shinzō Abe slogs om ordförandeposten i det egna partiet i september var det med ett reformprogram som var tydligt inspirerat Federal Reserves och ECB:s stimulansprogram. Extra allt. Japans ekonomiska stiltje skulle brytas till varje pris. Hans ekonomiskpolitiska agenda kom att kallas Abenomics.

Den 26 september i fjol vann han partiordförandevalet och satte genast fokus på det förestående parlamentsvalet med samma budskap. Offenliga stimulanser, kvantitativa lättnader och framför allt press på centralbanken att med olika medel pressa ned värdet på den egna valutan.

I det deflationströtta Japan blev Abenomics minst sagt uppskattat. Shinzō Abe vann valet i december och blev premiärminister. Hans kritiker, som varnade för att Abe skulle kunna torrlägga hela Japanska Havet med hjälp av skuldsedlarna, ville ingen lyssna på.

Hans aggressiva ekonomiska linje består av tre huvudsakliga delar:  Massiva stimulanser via offentliga utgifter, massiva kvantitativa stimulanser via centralbanken och ett reformprogram som ska rätta till strukturella problem i den japanska ekonomin.

Redan i november förra året började vi se hur valutamarknaden tog för givet att det skulle bli en radikal kursändring i den japanska ekonomin. Som framgår av den blå linjen i diagrammet började den japanska yenen försvagas efter när det stod klart att Abe förväntades vinna parlamentsvalet och dessutom hade brett stöd för sitt reformprogram.

Samtidigt började naturligtvis Tokyobörsen vädra morgonluft. Den röda linjen visar hur Nikkei 225-index började stiga simultant med att valutan försvagades.

Den feta svarta linjen visar vad den reala effekten för svenska placerare har varit under samma period. Som framgår har Nikkei 225-index stigit drygt 14 procent under samma period. Det är visserligen en klar uppgång, men väsentligt sämre än de svindlande 52 procent som japanerna själva har upplevt.

Den som istället hade pengarna investerade som index på Stockholmsbörsen har under samma period stigit 12 procent, alltså marginellt mindre än Tokyobörsen räknat i kronor.

För de som däremot investerat direkt i japanska aktier har möjligheten att tjäna större pengar varit desto större. En typisk vinnare på den här typen av stimulanser är tillverkare av sällanköpsvaror som säljs både inhemskt och på export. De gynnas både av svagare valuta och stigande inhemsk ekonomisk tilltro.

Under vår mätperiod

har exempelvis fordonstillverkaren Mazda stigit med 238 procent i yen eller 155 procent i kronor. Bolaget Fast Retailing, Japans motsvarighet till H&M eller Inditex, har under samma period stigit 90 procent i yen och 43 procent uttryckt i kronor.