Volatiliteten var hög på börsen under november med flera slag på 2-2,5 procent. Trots detta stängde börsen månaden nära oförändrat. Det har varit stora skillnader mellan olika branscher där ett flertal verkstadsaktier har gått starkt under månaden samtidigt som framför allt de räntekänsliga bank- och finanssektorerna samt fastigheter och i viss mån även bygg haft motvind.

Styrkan i verkstadssektorn tog åtminstone mig med överraskning då jag trodde att det skulle vara bra fart över rapportperioden men svagare därefter. Sensmoralen, om någon sådan finns, är nog dels att man inte ska underskatta uthålligheten i en trend, dels att man ska investera där tillväxten finns.

Ser man till makroläget så har nyhetsflödet dominerats av de svaga statsfinanserna på Irland samt i Spanien och Portugal. I Europa står hoppet till Tyskland som återigen har blivit Europas ekonomiska kraftcentrum. Det förklarar nog åtminstone delvis Sveriges styrka då Tyskland är vår största handelspartner.

Vidare har det blivit allt tydligare att återhämtningen i USA har mattats av, åtminstone tillfälligt. I Sverige rullas stimulanspaket och finansiella stödåtgärder tillbaka, men i USA förlängs de vilket säger något om hur bräcklig ekonomin är på andra sidan Atlanten.

Denna svaghet syns dock inte på stockholmsbörsen. Så länge inte december blir en katastrofmånad kommer 2010 bli ett mycket bra börsår med en avkastning på nära 20 procent inklusive utdelningar.

Det ter sig som en paradox att Stockholmsbörsen har gått så starkt trots en skakig återhämtning och mycket stora finansiella problem i omvärlden. Nyckeln till denna skenbara paradox är tillväxtekonomierna. Den höga tillväxten i tillväxtregionerna förklarar en stor del av den kraftiga vinsttillväxten som inte minst våra svenska exportbolag uppvisat trots den bleka tillväxten i Europa.

På global basis är BNP och industriproduktion tillbaka på nivåerna som rådde vid tiden före finanskrisen och Lehman Brothers kollaps. Men det är helt och hållet tillväxtländernas förtjänst, i synnerhet Asien.

I Europa och USA är BNP-tillväxten hygglig som bäst, med några länder som har en extremt svår situation, nämligen de så kallade PIIGS-länderna.

Årets stora händelse är utan tvekan finanskrisen och de räddningsaktioner som genomförts för att återföra PIIGS länderna på banan.  De fiskala stimulanserna har varit avsevärda och det verkade länge som om situationen var under kontroll. Men Irlands fall ser ut att bli riktigt tungt och det kan vara en varning om vad som komma skall. Talesättet att "sälja kronjuvelerna" är nästan bokstavligt realiserat när Bank of Ireland säljer sin konstsamling och att det sker är i alla fall i min värld en tydlig indikation på graden av desperation. Irland är hanterligt men det råder minst sagt delade meningar om och när även Spanien kollapsar.

Det har i slutet av november kommit mycket motstridiga signaler från EU:s olika politiker och tjänstemän om situationen. Enligt Axel Weber, chefen för tyska Bundesbank, behöver EMU:s och IMF:s fond för nödlån eventuellt att utökas, men detta tillbakavisas av Tysklands finansminister. Vidare debatteras det flitigt om också Portugal ska ta emot nödlån, liksom omfattningen av lån till Irland. Och då har man inte ens börjat gräva i frågan om Spaniens eventuella behov.

Det är givetvis otroligt svårt att säga vad som kommer att ske i denna fråga, men det tycks i alla fall stå klart att de finansiella problem som i somras såg ut att gå mot en lösning är långtifrån avklarade.

Om man till det lägger det faktum att återhämtningen i USA ser ut att ha tappat fart med i bästa fall sporadiskt stark makrostatistik och utökade stödåtgärder så framstår de ekonomiska utsikterna nu som sämre än de var i början av hösten.

Synen på börsen kompliceras av att de europeiska makroekonomiska svagheterna står mot idel styrketecken på bolags- och branschnivå, i synnerhet i Sverige.

Som vi tidigare nämnt ser det fortfarande ganska ljust ut för bolag med hög exponering mot tillväxtmarknader. Det betyder exportbolag framför allt inom verkstadssektorn vilket är ett mer riskfyllt alternativ eftersom de är mycket konjunkturkänsliga, och till det kommer stigande råvarupriser. Men just nu är det helt klart så att det är i den sektorn som tillväxten finns.

Ett annat tänkbart tema som kan gå på börsen är detaljhandel då december är den ohämmade konsumtionens högtid framför alla andra. HUI:s septembersiffror för handeln var mycket starka och visade på en accelererande tillväxt jämfört med årets inledning vilket tyder på att julhandeln kan bli stark, stigande räntor till trots. Denna trend får stöd av planerade skattesänkningar under nästa år som i kombination med en starkare arbetsmarknad och prisrally på bostäder som ger utrymme för mer konsumtion.

Valet mellan den baissade makroekonomiska eller den haussade företagsekonomiska synen är inte helt lätt.

När man försöker investera utifrån ett makroperspektiv blir det en fråga om tajming om och när exempelvis att Spanien tvingas ta nödlån. Så trots att det bär emot givet en osäker makroekonomisk omvärld så landar vår syn på december ändå i en avvaktande inställning till breda index för december.

Däremot har vi en positiv syn på bolagen med exponering mot tillväxtmarknader och då främst verkstadssektorn. Det finns även en chans att detaljhandelsbolagen får lite medvind då den senaste statistiken varit mycket stark.