Börser världen över vände upp och den stora förlösande faktorn var givetvis att det grekiska parlamentet röstade igenom det nya sparpaket och dessutom implementeringen av detta.

Finansmarknadens aktörer tog ju ut en vinst för den grekiska regeringen några dagar i förskott så det hade blivit mycket, mycket stökigt vid ett eventuellt nej. Det här var också troligen ett skäl till att börsuppgången inte blev så kraftig direkt efter omröstningen - aktiemarknaden kom mer att präglades av en lättnadens suck.

Ytterligare skjuts fick börskurserna när det amerikanska inköpschefsindexet i fredags lyckades överträffa förväntningarna med bred marginal. Väntat var en nedgång i juni till 51,5 men istället blev det en uppgång från maj månads 53,5 till 55,3 i juni.

Men det skiftar lite i synen mellan olika bedömare hur positivt siffran ska tolkas. De mer skeptiska framhåller att det framför allt var en kraftig lagerökning som drev upp siffrorna medan exempelvis indexet över orderstocken sjönk under den viktiga 50-nivån. Men just nu är det i alla fall optimisterna som dominerar på marknaden och förhoppningen är att det här blir ytterligare en positiv börsdag.

Men det fanns faktiskt gott om negativa överraskningar på makroagendan i förra veckan. I såväl Kina som i EMU-området, Storbritannien, Schweiz och Sverige landade inköpschefsindex på betydligt lägre nivåer än väntat. Dessutom fortsätter humöret bland amerikanska konsumenter att sjunka och ligger på nivåer som tidigare varit förknippade med lågkonjunktur.

För svensk del var inte bara inköpschefsindexet en besvikelse, även detaljhandelns försäljningssiffror för maj var svagare än väntat. Försäljningen har minskat med 0,4 procent under den senaste 3-månadersperioden.

Ändå innebar veckan en lite revansch för den svenska kronan i takt med ökad riskaptit på de finansiella marknaderna.

Veckans absoluta höjdpunkt, i alla fall ur ett svenskt perspektiv, blir Riksbankens räntebeslut som presenteras på tisdag men där direktionen redan idag sitter och diskuterar vad som hänt på konjunktursidan och tar själva beslutet. Och även om den svenska konjunkturstatistiken vacklat något under senare tid så är de flesta utomstående bedömare överens om att styrräntan kommer att höjas med 0,25 procentenheter till 2,0 procent.

Mer osäkerhet råder det kring vad banken säger om takten i framtida räntehöjningar. Vi på placera.nu hoppas på en sänkning av räntebanan men förväntningarna på en sådan åtgärd är förhållandevis lågt ställda bland analytikerna i stort.

Andra centralbanker som våndas över räntebeslut i kommande vecka som är Royal Bank of Australia, Bank of England och ECB. De två förstnämnda väntas låta ränta ligga still på 4,75 respektive 0,5 procent medan ECB väntas höja till 1,5 procent. ECB-höjningen känns dock inte helt given.

Det här är också en vecka då det är dags att kika lite närmare på vad som händer i tjänstesektorn. Inköpschefsindex för tjänstesektorn publiceras för EMU-området och Storbritannien på tisdag och för USA på onsdag. Måttliga nedgångar väntas över hela linjen. Index för tjänstesektorn har inte samma tyngd på finansmarknaderna som de för industrin men stora avvikelser från förväntningsbilden kan ändå ge stora effekter.

Det har eller inte börjat så bra med ett kinesiskt index för tjänstesektorn som i juni föll till 57,0 från höga 61,9 i maj. Men det speciella med Kina i förhållande till övriga stora ekonomier är att en viss nedgång är önskvärd eftersom man vill undvika en överhettning av ekonomin. Dessutom har en strävan med de kinesiska åtstramningarna varit att få ner råvarupriserna. Såtillvida har det lyckats eftersom priserna på jordbruksprodukter numera visar en tydlig nedåtgående trend.

Veckan innehåller också, förutom index för tjänstesektorn, en rad indikativa siffror för hur fredagens amerikanska sysselsättningssiffror för juni kan tänkas komma att se ut. Det är veckans höjdpunkt ur ett internationellt perspektiv. ADP-mätningen över sysselsättningen i privat sektor, som kommer på torsdag är den viktigaste indikatorn.

Förväntningarna på fredagens officiella sysselsättnings- och arbetslöshetssiffror har skruvats ner efter förra månadens stora besvikelse. Nu väntas en sysselsättningsuppgång på strax över 80.000 personer och en arbetslöshet som ligger kvar på 9,1 procent.

Vi lär heller inte slippa ytterligare diskussioner om Grekland, inte ens på kort sikt. Nu blir det allt mer fokus på det andra krispaket för Grekland som EU och IMF måste förhandla fram. Ju tidigare man kommer överens om ett sådant ju lugnare lär det bli på finansmarknaderna.

Här hemma får vi hålla ett getöga på Almedalsveckan som säkerligen kommer att innehålla några tunga utspel från regeringshåll. Regeringen är ju för närvarande lite pressad och vill nog gärna återta initiativet.