Löneökningarna måste baseras på företagens konkurrenskraft och Riksbankens ideliga misslyckande med att nå inflationsmålet gör att det saknar trovärdighet.

Det var budskapet vid en pressträff på måndagen med arbetsgivarorganisationer från handeln och industrin.

"Industrin har haft kraftiga löneökningar sedan 2007 samtidigt som vi har haft nolltillväxt. Vi måste hitta en modell där vi kan anpassa våra lönekostnader till industrins ekonomiska förutsättningar", sade Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

Han sade att det är företagens konkurrenskraft som måste avgöra löneökningarna och att KPI därför är ett irrelevant mått för lönebildningen. Dessutom saknar Riksbankens inflationsmål på 2 procent all trovärdighet.

"Våra industriföretag prissätter inte i KPI. Nu går exportpriserna ned och då är KPI ett irrelevant mått. När det dessutom saknar trovärdighet kan vi inte utgå från KPI" sade han.

Anders Weihe sade att det i kommande avtalsrörelse krävs låga avtal för att återställa tidigare förlorad konkurrenskraft.

"Vi måste ned i en kostnadsnivå som är jämförbar med andra länder, vi måste beträda samma väg som Tyskland. Vi måste återställa den konkurrenskraft vi tappat under många år", sade han.

Industriarbetsgivarnas chefekonom Mats Kinnwall sade också att konkurrenskraften måste vara utgångspunkt för kommande avtalsrörelse, inte den svenska KPI-inflationen. Löneökningarna måste avgöras av företagens produktivitet och de priser de möter.

"Det är väldigt svårt för industrin att vältra äver höga löneökningar på priserna, för de bestäms inte här", sade han.

Han sade att lönekrav som baseras på för höga inflationsprognoser kommer att slå mot svensk konkurrenskraft och att Riksbankens inflationsmål på 2 procent inte kan vara utgångspunkt för avtalsförhandlingarna.

"Det är inte rimligt att man ska basera en avtalsrörelse på Riksbankens inflationsmål på 2 procent. De har inte lyckats leverera", sade han och tillade att arbetsgivarna därför gör egna inflationsprognoser.

Mats Kinnwall sade att världsekonomin hackat sedan finanskrisen. Global tillväxt har växlat ned och väntas även framöver vara lägre än vad den var före krisen.

"Det finns inget nu som som tyder på att ekonomin tar fart. Det finns inget utifrån som kommer att ge en tillväxtimpuls till svensk industri", sade han.

Han sade att handeln har gått klart bättre än industrin, men att den ökade försäljningen har kommit på bekostnad av lägre lönsamhet.

"Det har inte gett så mycket klirr i kassan i företagen,. Det beror på att vi har haft en kraftig prispress. Man har haft svårt att vältra över en svag krona på priserna", sade Mats Kinnwall.

Svensk Handels förhandlingschef Mattias Dahl sade att den svenska lönebildningsmodellen gett för höga löneökningar i dåliga tider och att det nu 2016 är upp till bevis igen.

"Inför avtalsrörelsen som kommer blir det viktigt att få en löneökningstakt som inte hotar företagens konkurrenskraft", sade han.

Livsmedelsföretagens förhandlingschef Anna Nordin sade att Sverige har internationellt höga arbetskraftskostnader och att ökningstakten varit högre än i viktiga konkurrensländer. Detta sätter en press inför kommande avtalsrörelse, enligt henne.