Svensk ekonomi växer snabbt och betydligt snabbare än många andra OECD-länder. Inhemsk efterfrågan utvecklas starkare än BNP och är en ovanligt viktig motor i återhämtningen. Att arbetslösheten är hög innebär att det finns lediga resurser på arbetsmarknaden. Sysselsättningen kan därför öka utan att arbetsmarknaden överhettas.

Det visar Konjunkturinstitutets rapport, Konjunkturläget, som publiceras på tisdagen.

BNP väntas öka med 5,6 procent 2010, 3,8 procent 2011 och 2,9 procent 2012.

I septemberprognosen spådde KI att BNP skulle öka med 4,3 procent i år, 3,4 procent 2011 och 3,0 procent 2012.

KI skriver att den positiva arbetsmarknadsutvecklingen väntas fortsätta. Totalt är 2,5 procent fler sysselsatta 2012 än 2010, vilket motsvarar cirka 110.000 personer. Störst blir uppgången inom byggbranschen och tjänstebranscherna. I industrin och den offentliga sektorn förändras inte antalet sysselsatta nämnvärt 2011 och 2012 jämfört med 2010.

Trots att läget på arbetsmarknaden förbättras och antalet sysselsatta ökar, faller arbetslösheten tillbaka ganska långsamt och är ännu i slutet av 2012 så pass hög som 7,5 procent. Detta är högre än den arbetslöshet som Konjunkturinstitutet bedömer är förenlig med konjunkturell balans på arbetsmarknaden.

En nedväxling i löneökningstakten, starkare produktivitetsutveckling och starkare krona innebär att inflationen mätt med KPIF understiger inflationsmålet 2011-2012. Men för att hindra att resursutnyttjandet och inflationen stiger alltför mycket på längre sikt har Riksbanken börjat föra penningpolitiken i en mindre expansiv riktning. Reporäntan bedöms fortsätta att stiga och vara 2,75 procent i slutet av 2012.

I budgetpropositionen för 2011 föreslås ofinansierade åtgärder på cirka 13 miljarder kronor. De jämförelsevis starka offentliga finanserna medger enligt Konjunkturinstitutets bedömning att det finns utrymme för ytterligare ofinansierade åtgärder på 25 miljarder kronor. Behovet av efterfrågestimulanser är störst i närtid när resursutnyttjandet i ekonomin är lågt. Det motiverar att utrymmet som finns för ofinansierade åtgärder tas i anspråk 2011 och 2012, skriver KI.

Barometerindikatorn, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, sjönk dock till 111,2 i december från reviderade 113,9 månaden före (114,1).

Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i månadsbarometern.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att barometerindikatorn skulle uppgå till 113,5 i december.

KI skriver att indikatorn fortfarande ligger på en mycket hög nivå, nära toppnoteringen från hösten 2000.

Alla sektorer i näringslivet utom byggindustrin bidrog negativt till barometerindikatorns utveckling under december. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar föll sex enheter efter att ha ökat med femton enheter månaden innan.

Indikatorerna för tillverkningsindustri och detaljhandel föll med fyra respektive en enhet. Indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet steg däremot med åtta enheter, men dess effekt på barometerindikatorn är begränsad på grund av sektorns låga vikt.

Hushållens konfidensindikator (CCI) sjönk för tredje månaden i rad i december. Minskningen blev dock liten, knappt två enheter. Indikatorvärdet ligger fortfarande betydligt över det historiska genomsnittet.